I takt med megatrender som urbanisering och globalisering kommer den enskilda individen allt längre ifrån grundläggande kunskaper. Förståelse för matens ursprung och jordbrukarens arbete håller på att försvinna helt, och begreppet ”sunt bondförnuft” förlorar sin innebörd. Det är skrämmande att barn idag tror att mjölk kommer från affären och blir nervösa av lite jord under naglarna.
En skolträdgård har många fördelar. Eleverna lär sig om växter och djur, biologi och ekologi i praktiken. I arbetet med en skolträdgård kan man koppla till vanliga skolämnen som geometri (matematik) och markplanering (samhällslära). Även annan undervisning kan ske utomhus i detta rum. Man övar i hög grad samarbete, både inom och utanför klassen. Exempelvis kan dagisbarn så frön, som lågstadieeleverna planterar och sköter om, tills högstadieeleverna skördar och använder grödan i hushållsläraundervisningen. Allt detta samtidigt som barnen får vara ute i frisk luft och får s.k. vardagsmotion.
Skolträdgårdar kan också vara en fråga om jämställdhet. Andelen barn med inlärningssvårigheter blir allt fler, och för en del av dem kunde en annan miljö och ett mera praktiskt inlärningssätt fungera bättre. Skolträdgårdar kan också fungera som en mötesplats för samhällets seniorer som i allt högre grad upplever sig vara ensamma. Redan befintliga resurser kan långt verkställa skolträdgårdar; många skänker bort plantor gratis från sina privata trädgårdar och mor- och farföräldrar skulle vara en mycket lämplig personalresurs för ändamålet, inte bara för tidstillgången utan för deras stora kunskap om trädgård och odling. Dessutom kan flera skolor bra samsas om en trädgård.
Därför vill SU i Österbotten att SU jobbar för:
- att alla grundskolor ska ha tillgång till en skolträdgård
- att devisen ”från jord till bord” ska integreras i läroplanen
- att samhällets befintliga resurser används i utomhuspedagogiken
Svensk Ungdom i Österbotten
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären lyfter fram ett glädjefyllt och viktigt ämne. I den alltmer digitaliserade världen där vi tillbringar mycket av vår tid inomhus är det viktigt att minnas vikten av naturen, en lära som även gärna ska tas upp i skolan. De bästa sätten att ta sig an dessa lärdomar är att själv få vara utomhus och se hela näringskedjan. Förutom den mest konkreta kunskapen som skolträdgårdsarbetet ger gör den även gott för människans välbefinnande överlag. Enligt Finlands Akademis Luonto ja ihmisen hyvinvointi-forskning påverkar redan fem timmar av vistelse i parker och liknande miljöer per månad människans välbefinnande signifikant.
I läroplanen för grundskolan som träder i kraft hösten 2016 är skolträdgårdar inte nämnda på något sätt alls, och den nuvarande utomhuspedagogiken är alltför ensidigt inriktad på idrott och sport. Tillgången till skolträdgårdar skulle ge en praktisk inriktning på allt från biologi till hälsokunskap och huslig ekonomi.
Motionären nämner i den tredje att-satsen att samhällets befintliga resurser används i utomhuspedagogiken. Här är förbundsstyrelsen lite osäker på vad som avses. Ifall motionären anser att också nuvarande parker skulle användas i undervisningen så är det något förbundsstyrelsen stöder. Om det syftar på människoresurser så är styrelsen osäkra på vilka resurser man tänker på och önskar en redogörelse för vad som avses.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att SU jobbar för:
- att alla grundskolor ska ha tillgång till en skolträdgård
- att devisen ”från jord till bord” ska integreras i läroplanen
Utskottets förslag:
- att alla grundskolor ska ha tillgång till en skolträdgård
- att devisen ”från jord till bord” ska integreras i läroplanen
Kongressens beslut:
- att alla grundskolor ska ha tillgång till en skolträdgård
- att devisen ”från jord till bord” ska integreras i läroplanen
År: 2016
Status: Godkänd med ändringar
Motionär: Svensk Ungdom i Österbotten
Ämnesord: Utbildning
