Finland är en av världens tryggaste länder och att forma ett tryggt och säkert samhälle ska vara en av varje regerings grundläggande målsättning. På sistone har flera länder emellertid upplevt en ökande mängd terrordåd och försök till sådana. Det är en konsekvens av den växande islamistiska radikaliseringen som pågår i världen, icke minst i Europa. Även våra nordiska grannländer har varit föremål för detta fenomen med attacken vid kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn och självmordsbombattack samt flera avvärjda attentat i Sverige. Finland har hittills skonats från dylika attacker, men det betyder inte att terrorhotet inte kunde riktas direkt till vårt land. Radikalisering utgör en ökande trend också i Finland.
Ingen ska ges chansen att tränga sina åsikter på majoriteten genom våld och terror. De som går över denna gräns ska bekämpas och åtalas. Detta kräver att en stark polisstyrka och en kompetent säkerhetstjänst ska skydda befolkningen genom bekämpningen och begränsningen av terrorhot samt genom lagföringen av individer som begår eller förbereder sig till brott i terrorsyfte. Att skydda handlar samtidigt också om att förebygga; i detta avseende måste vi göra mer för att förhindra att våldsamma och extrema synpunkter förvandlas till handling. Radikalisering handlar om att personer upplever socialt utanförskap eller identifierar sig med andra som upplever det. Det leder följaktligen till en stor önskan att tillhöra en grupp med stark gemenskap och lojalitet, där man anser sig ha en plikt att kämpa på det godas sida, med våld om så krävs. Finland gör i detta avseende inte tillräckligt förebyggande, trots att det finns lämpliga avradikaliseringsmodeller i Norden att ta modell av.
Den danska Århus-modellen innefattar program både för tidigt förebyggande- och exitprocesser. Det förebyggande programmet ämnar till att förhindra vidare våldsam radikalisering av ungdomar som ännu inte utgör en säkerhetsrisk, men som kunde utgöra det om deras radikaliseringsprocess utvecklas i en våldsam riktning. Exitprogrammet riktas till redan radikaliserade individer med avsikt och kapacitet att begå politiskt och/eller religiöst motiverade våldsamma brott eller terrordåd. Syftet med dessa avradikaliseringsåtgärder är att stoppa och omdirigera den våldsamma radikaliseringsprocessen. Huvuduppgiften är att garantera konstitutionella rättigheter och yttrandefrihet och samtidigt erkänna den demokratiska nödvändigheten av politiska och religiösa aktiviteter. Således har Århus-modellen ingenting att göra med politisk eller religiös reglering, det handlar inte heller om att vara naiv och att inte vidta stränga åtgärder om det behövs.
Det är med dialog som vi fyller klyftan mellan individer och grupper och det är med ökat demokratiskt deltagande som vi kan bekämpa de som väljer att använda sig av våld och terror för att nå deras politiska mål. Vi behöver effektiva förebyggande åtgärder som fokuserar sig på individen och inte på förenklade fiendebilder; en storlek passar alla-åtgärder skulle inte vara effektiva nog i förebyggandet av våldsam extremism och terror i ett alltmer sociologiskt komplext samhälle.
Därför vill Svensk Ungdom att
- Konkreta anti- och avradikaliseringsåtgärder antas i Finland.
- Man snabbt och effektivt ska jobba i förebyggande syfte genom insamling av kompetens från olika samhällsaktörer, så att personer som behöver stöd och hjälp ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och aktörer;
- Lärare, fritidsgårds- och socialarbetare ska utbildas för att känna igen symptom av radikalisering;
Dessa åtgärder baserar sig på Århus avradikaliseringsmodell, vilket innebär att vi upprättar följande element för att motverka radikalisering; Info House, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
Nicolò Branchesi
Internationella utskottet
Se bilaga 1 för bakgrundsinformation
Förbundsstyrelsens svar
Motionären lyfter upp ett mycket viktigt ämne som också förbundsstyrelsen har diskuterat under våren. Illamående bland unga i kombination med en tilltagande tudelning av samhället ökar riskerna för utanförskap och i förlängning även för radikalisering. Enligt bland annat Daniel Byman, direktör på Brookings Institute Centre for Middle Eastern Policy, är det största hotet mot säkerheten marginalisering och utanförskap.
Byman konstaterar i en artikel att många terrorgrupper som t.ex. Hamas och Talibanerna i Afghanistan har vuxit fram efter åratal av utanförskap och diskriminering. Enligt Byman är det bästa sättet att förebygga en radikalisering en fungerande integration och ett aktivt arbete emot radikala strömningar av islam eller andra religioner och ideologier.
I dagsläget finns det ingen fungerande modell för hur man kan stöda och hjälpa familjemedlemmar som märker att en närstående allt mera blir intresserad av radikala tankegångar. Det finns ett stort behov av stödnätverk och strukturer som gör det möjligt att hitta de personer som är på väg att bli radikaliserade före det är för sent att vända utvecklingen. Motionären föreslår en modell som har fått mycket positiv respons. Trots att Danmark i många andra avseenden inte har en invandringspolitik som är förenlig med Svensk Ungdoms värderingar, så har danskarna gjort ett gott arbete i den här frågan.
Redan 2004 började Folketinget att diskutera hur man skulle göra för att förhindra radikalisering och staden Århus tog täten i arbetet och satte igång med förebyggande åtgärder under 2007. Om man ser på resultatet så verkar systemet ha gett resultat. 2013 åkte upp emot 30 personer från Århus för att ansluta sig till terrororganisationen IS i Syrien. Sedan dess har siffran sjunkit radikalt. Enbart en person reste under 2014, år 2015 reste tre personer.
Århus-modellen har fått både beröm och kritik. Kritiken rör främst åtgärder som används som vissa kritiker anser vara för mjuka. Trots det har modellen gett bättre resultat än något annat motsvarande program. Förbundsstyrelsen anser att Århus-modellen är en bra modell att utgå från, men uppskattar också att motionären betonar behovet av att anpassa systemet till en finsk kontext.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för:
- Att ett program för att förebygga radikalisering i likhet med Århus modellen antas i Finland. Modellen ska innehålla följande element; stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
- Att myndighetspersonal, lärare, fritidsgårds- och socialarbetare ska utbildas för att kunna känna igen symptom på radikalisering.
Utskottets förslag:
- Att ett program för att förebygga radikalisering i likhet med Århus modellen antas i Finland. Modellen ska innehålla följande element; stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
- Att myndighetspersonal, lärare, fritidsgårds- och socialarbetare ska utbildas för att kunna känna igen symptom på radikalisering.
Kongressens beslut:
- Att ett program för att förebygga radikalisering i likhet med Århus modellen antas i Finland. Modellen ska innehålla följande element; stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis.
- Att myndighetspersonal, lärare, fritidsgårds- och socialarbetare ska utbildas för att kunna känna igen symptom på radikalisering.
År: 2016
Status: Godkänd med förändringar
Motionär: Svensk Ungdom
Ämnesord: Säkerhet
