Erkänn flerspråkighet i befolkningsdatasystemet!
För närvarande går det att registrera endast ett språk som sitt modersmål i befolkningsdatasystemet. Många människor är ändå de facto två- eller t.o.m. flerspråkiga, vilket är vanligt i familjer där exempelvis föräldrarna har olika modersmål och kommunicerar på sitt egna språk med barnen. I dylika familjer tvingas föräldrarna välja någotdera av språken som sedan registreras i befolkningsdatasystemet som barnets modersmål, vilket förvränger statistiken gällande antalet människor som har det bortvalda språket som ett modersmål. Detta kan försvåra ordnandet av offentlig service på vissa språk som s.a.s. osynliggörs.
Möjligheten att registrera endast ett språk som sitt modersmål kan i vissa fall skapa problem för minoriteter, som exempelvis samerna och romerna, att få dagvård på sitt minoritetsspråk. Kommunen kan hänvisa till att minoritetsspråket inte är angett som barnets modersmål i befolkningsdatasystemet, och därmed är kommunen inte förpliktigad att ordna dagvård på barnets andra modersmål. Detta bidrar till att minoritetsspråken talas i en allt mindre grad och kan därmed så småningom dö ut. Språk är en rikedom och därför borde samhället stöda all användning av minoritetsspråk.
Svensk Ungdom i Åboland anser därför att SU ska:
- Jobba för att flerspråkighet ska erkännas i befolkningsregistret
Svensk Ungdom i Åboland
Förbundsstyrelsens svar
Flerspråkighet är alltid en rikedom. I Svensk Ungdom har vi alltid varit förespråkare för flerspråkighet. Förbundsstyrelsen ser den positiva tanken bakom motionen, men ser också flera negativa risker och situationer som motionen kan leda till. Ifall man skulle kunna registrera sig som flerspråkig skulle det kunna leda till problem i planeringen av kommunala och statliga tjänster.
Minimigränsen för att en kommun ska bli tvåspråkig är att minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål. I befolkningsstatistiken räknas det språk som har angivits då ett barns namn har meddelats till befolkningsregistret som modersmål. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom en skriftlig anmälan till magistraten. Kommuner och staten baserar sina kalkyler på den statistik som befolkningsregistren ger då de t.ex. planerar antalet platser i skolor och dagvård och annan service.
Förbundsstyrelsen förstår motionärens hänvisning till att det är en viktig identitetsfråga för en enskild person, men anser att resultatet skulle vara att service inte nödvändigtvis skulle ges på det andra språket. Det andra språkets ställning i kommunen skulle försämras ifall det är oklart vilket som är personens modersmål eller om någon har flera modersmål. Risken finns att kommunen skulle få rätt att välja mellan modersmålen för en enskild person ifall flera modersmål har registrerats.
I en stad som Helsingfors där över hälften av finlandssvenskarna är tvåspråkiga skulle det uppstå problem då staden uppskattar och planerar behoven av t.ex. dagvårdsplatser. Man kan visserligen informera magistraten om att ens modersmål är annat än svenska eller finska, men basservice ska garanteras i första hand på bägge nationalspråken i Finland. Ursprungsbefolkningens språkliga rättigheter är garanterad genom skilda lagar.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder.
Utskottets förslag:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
Kongressens beslut:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
År: 2016
Status: Föranleder inga åtgärder
Motionär: Svensk Ungdom i Åboland
Ämnesord: Språkpolitik
