Idag behöver yrkesutövare i hälso- och sjukvården en yrkeslegitimation specifikt för det land där personen vill utöva sitt yrke. I fall en sådan person vill utöva sitt yrke i ett annat nordiskt land behöver personen ansöka om en ny legitimation specifikt för landet i fråga. I Enligt den finska lagen gäller det de som genomgått en utbildning som leder till provisors-, psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, sjukskötar-, barnmorske-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, munhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket. Inom de nordiska länderna skiljer sig vilka yrken som kräver yrkeslegitimering inom hälso- och sjukvården.
Det gällande systemet ökar byråkratin och utgör hinder för en smidigare gemensam nordisk arbetsmarknad inom dessa yrken. Till exempel i Sverige kan det ta upp till tre månader att som EU-medborgare eller norsk eller isländsk medborgare få en yrkeslegitimation. Dessutom medför ansökningen av legitimering kostnader. I samband med att de nordiska länderna arbetar för en gemensam arbetsmarknad kunde de nordiska länderna arbeta för ett gemensamt yrkeslegitimeringssystem. En gemensam nordisk yrkeslegitimering inom hälso- och sjukvården minskar byråkratin och möjliggör flexiblare övergång för dessa yrkesutövare mellan de nordiska länderna och således förstärker den nordiska gemensamma arbetsmarknaden.
Svensk Ungdom i Åboland vill därför att SU bör arbeta för:
- att de nordiska länderna har en gemensam yrkeslegitimering inom hälso- och sjukvården
- att förenhetliga vilka yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som kräver yrkeslegitimering i de nordiska länderna
Svensk Ungdom i Åboland
Förbundsstyrelsens svar
Idag arbetar många nordiska sjuksköterskor i ett annat land än deras utbildningsland. Det finns även många som pendlar till ett annat nordiskt land för arbetets skull. I Sverige räknar man med att ca en tredjedel av alla utexaminerade per år åker till Norge för att jobba. Lagreglering av yrken lyfts ofta fram som hinder för rörligheten. År 1972 kom de nordiska länderna överens om gemensamma riktlinjer för en gemensam nordisk social- och hälsovård. Enligt överenskommelserna så ska hälsovårdspersonal och veterinärer som har en godkänd utbildning i ett nordiskt land kunna behålla sin kompetens i de övriga nordiska länderna, utan att behöva ansöka om legitimering.
Enligt ett EU direktiv från 2005 ( 2005/36/EC – eller 2006/100/EG eftersom det ändrades genom rådets direktiv med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning) gällande erkännande av yrkeskvalifikationer, är inte de nordiska riktlinjerna längre aktuella, eftersom EU direktivet anses överlappa den nordiska överenskommelsen. Målet med EU direktivet är att avskaffa fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. För att underlätta för fri rörlighet bör särskilda regler föreskrivas för att utvidga yrkesverksamhet under hemlandets yrkestitel. I praktiken innebär detta att om du får dina yrkeskvalifikationer erkända, så kan du utöva ett reglerat yrke i ett annat EU-land.
Nordiska ministerrådet ansåg år 2014 att onödiga gränshinder mellan de nordiska länderna är nödvändiga att råda bot på, speciellt inom hälso- och socialområdet. De nordiska socialministrarna diskuterade då en omförhandling av Arjeplogavtalet, som behandlar erkännande av vissa yrkesgrupper inom hälsosektorn och veterinäryrket. Läkarförbunden i Sverige, Finland och Norge har motsatt sig att Arjeplogavtalet ska upphävas för läkare, med hänvisning till att överenskommelsen inkluderar flera läkarspecialister än EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. När Arjeplogavtalet upphävts så kommer många nordiska specialiteter att riskera att ramla mellan stolarna.
Den 1.1.2016 upphävdes lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (genom 4.12.2015/1384) och ersattes enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Förbundsstyrelsen föreslår:
- att de nordiska länderna jobbar för att EU-regleringen (2005/36/EC) når upp till det så kallade Arjeplogavtalet
- att förenhetliga vilka yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som kräver yrkeslegitimering i de nordiska länderna
Utskottets förslag:
- att de nordiska länderna jobbar för att EU-regleringen (2005/36/EC) når upp till det så kallade Arjeplogavtalet
- att förenhetliga vilka yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som kräver yrkeslegitimering i de nordiska länderna
Kongressens beslut:
- att de nordiska länderna jobbar för att EU-regleringen (2005/36/EC) når upp till det så kallade Arjeplogavtalet
att förenhetliga vilka yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som kräver yrkeslegitimering i de nordiska länderna
År: 2016
Status: Godkänd med förändringar
Motionär: Svensk Ungdom i Åboland
Ämnesord: Internationell politik
