Ge möjligheten att rösta på parti
Idag baserar sig Finlands valsystem på personval, till skillnad från Sveriges valsystem med listor. Det finländska valsystemet ger kandidaterna en rättvis chans att samla röster utan att ha en förutbestämd placering på ett partis lista, något som främjar demokratin. Däremot finns alltid risken att systemet även gynnar så kallade kändiskandidater, då stor fokus ligger på personen. Dessutom finns risken att de väljare som visserligen stöder ett visst parti, men inte hittar en egen kandidat, struntar i att gå och rösta.
Ett sätt att öka demokratin kunde därför vara ett ”omvänt svenskt system” så att personval är normen, men det går att ”kryssa” för ett parti. Det skulle inte krävas mycket mera än att man i valbåsen förutom siffror för alla kandidater, även skulle ha en lista med alternativa siffror för partierna. Då kunde de väljare som inte vill rösta på person, men stöda sitt parti, rösta direkt på partiet. Vårt D’Hondtska valsystem med röstetal och jämförelsetal skulle göra att de röster som lagts direkt på partiet inte skulle vara bortkastade, utan per automatik ingå i partiets totala pott och gynna alla dess kandidater.
Därför föreslår SU i Österbotten att Svensk Ungdom jobbar för:
- Att det i framtiden ska vara möjligt att rösta direkt på ett parti, som alternativ till en enskild kandidat, i allmänna val
Svensk Ungdom i Österbotten
Förbundsstyrelsens svar
Motionären lyfter fram ett viktigt demokratiskt ämne. Frågan om att göra våra val mera intressanta för gemene man är en knäckfråga för vår demokrati. Valdeltagande i allmänna val har sjunkit i jämn och oroväckande takt. I riksdagsvalet 1972 röstade 81,4 procent av de röstberättigade finländarna, år 1987 var valdeltagandet nere i 72,1 procent och 66,9 procent år 2015. Det var alltså närmare en tredjedel av alla röstberättigade finländare som lät bli att rösta i det senaste riksdagsvalet, vilket är oroväckande för hela den representativa demokratins legitimitet.
Det sjunkande valdeltagandet kan förklaras med många orsaker, såsom ändrade värderingar, politisk passivitet, problem i valsystemet osv. Sanningen består säkert av en summa av alla dessa tänkbara förklaringar. Dels vägs det sjunkande valdeltagandet upp även av andra positiva faktorer, där t.ex. de unga i en mera postmodern anda väljer att påverka samhället på andra sätt, såsom via bojkotter, medborgarrörelser och namninsamlingar. Trots detta är det sjunkande valdeltagandet ett stort demokratiskt problem och alla lösningsförslag är välkomna.
Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att ändringar i valsystem görs möjligast sällan (så att medborgares samhällsfostran inte föråldras alltför ofta), och om det görs ska ändringen vara så intakt och genomgående att valsystemet inte behöver ändras på en lång tid igen. En ändring som den förslagna skulle alltså gärna få vara del av en större diskussion och eventuell reform i valsystemet, som t.ex. listval.
Därutöver är förbundsstyrelsen orolig över att den föreslagna ändringen skulle kunna skapa konfundering kring valsystemet. Ifall en väljare kan välja att rösta på enbart en lista kan det ge en signal om att väljare faktiskt kan välja mellan att rösta på en lista och en kandidat trots att det i praktiken inte är så.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte föranleder åtgärder.
Utskottets förslag:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
Kongressens beslut:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
År: 2016
Status: Föranleder inga åtgärder
Motionär: Svensk Ungdom i Österbotten
Ämnesord: Val
