Den dramatiska ökningen i antalet flyktingar och migranter som söker gränsöverskridande skydd har under de senaste åren överrumplat omvärlden – en utveckling som också påverkat Europa och Norden. Även om endast en fraktion av världens flyktingar försöker nå Europa, har vägen hit blivit en av de dödligaste rutterna. Den Europeiska unionen har på många sätt stått lamslagen i sina försök att hantera denna fortgående humanitära katastrof, som samtidigt utgör den största flyktingkrisen som skådats sedan Andra världskriget.

I nuläget kan asylansökningar endast lämnas in på mottagarlandets territorium, vilket tvingar asylsökande riskera sina liv i händerna på människosmugglare för att ta sig över gränserna. För att överhuvudtaget kunna nå EU genom reguljära medel (såsom flygplan) krävs resenärer från utanför Schengenområdet på giltiga identitetshandlingar och resedokument, såsom inresevisum, för att få sin sak prövad genom asylförfarande. Samtidigt utfärdar EU-ländernas ambassader inte visum för resor vars syfte tros vara asyl.

Om de som befinner sig i allvarlig humanitär kris hade fler möjligheter att på laglig väg nå säkerhet och få sin sak prövad, skulle dessa inte i desperation tvingas ta till illegala och ofta livsfarliga resor för att nå den trygghet de förtjänar och är berättigade till enligt internationell lag.

Genom att tillåta vårt ambassadnätverk utlåta sådana visum till personer i krisländer skulle det bli lättare att möjliggöra skydd för dem som behöver det i enlighet med internationell humanitärrätt. Trots att humanitära visum kan kräva ökade resurser på ambassaderna och inom visumadministrationen, kan de samtidigt bidra till att asylprocesserna blir snabbare, säkrare och mer rättvisa.

Humanitära visum används redan i väldigt blygsam grad i länder såsom Frankrike och Schweiz, liksom en del länder utanför EU, och har förespråkats av bland annat Sveriges Röda kors och Finlands flyktinghjälp.

I Finland är humanitära visum redan fullt möjliga enligt lag. Dock har inrikesministeriet påbörjat en revidering av den finska asyllagstiftningen, så att den i högre grad motsvarar Europeiska Unionens lagstiftning. En följd av det här kan vara att humanitära visum slopas, eftersom det inte i Europeiska unionens lagstiftning har stiftats om förutsättningar för beviljandet av humanitära visum. Humanitära visum är en lösning som Finland siftat om på nationell nivå, trots det beviljas sådana sällan. Av andelen beviljade asyl under åren 2013 och 2014 var ungefär 1 procent på grund av humanitärt skydd.

Därför vill Internationella utskottet att Svensk Ungdom ska jobba för att:

  • Finland beviljar skydd på humanitär grund för alla flyktingar som flyr från sitt hemland där säkerhetsläget är dåligt på grund av en väpnad konflikt eller en svår situation för de mänskliga rättigheterna.
  • Finland gör det möjligt för asylsökande att göra sin ansökan på vilken finsk ambassad som helst.
  • Finland använder humanitära visum som en lösning för att bekämpa illegal smuggling av människor.

Internationella utskottet

Förbundsstyrelsens svar

Motionären är ute i ett ytterst angeläget ärende. Europa har länge blundat för de humanitära kriser som finns utanför dess gränser. Nu är situationen annorlunda och flyktingströmmen till Europa prövar det europeiska samarbetet och gemenskapen.  Svensk Ungdom stöder användningen av humanitära visum och har flera gånger tagit ställning för dem i offentligheten; i debatter och diskussioner, i resolutioner kring det på både nordiskt och europeiskt plan samt i det politiska program som förbundsstyrelsen för fram till kongressen. Humanitära visum är också en del av Svenska Folkpartiets invandringspolitiska politik och en del av Alde-gruppens politik.

Därför anser förbundsstyrelsen att en skild motion i frågan i dagsläget inte behövs eftersom frågan redan är så högt prioriterad inom Svensk Ungdoms politik. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder.

Utskottets förslag:

Att motionen inte ska föranleda åtgärder.

Kongressens beslut:

Att motionen inte ska föranleda åtgärder.

 

År: 2016
Status: Föranleder inga åtgärder
Motionär: Internationella utskottet
Ämnesord: Mänskliga rättigheter