Kriget mot droger är förlorat. Land efter land börjar förstå att de problem som droger medför inte försvinner i och med förbud. Tvärtom flyttas fokuset i och med förbud från att hjälpa till att straffa. I Finland förs det, som tur, inte ett krig i dess verkliga betydelse. Vi behöver inte vittna dödsskjutningar genomförda av drogkarteller, eller korrumperade poliser och politiker som skyddar brottslingar. Trots detta är droger, framför allt cannabis, en osynlig del av den finska vardagen. För de flesta cannabisanvändare utgör detta dock inte ett problem, så länge man håller sig osynlig.
Ca. 700 000 finländare har provat på cannabis. Av dessa använder 200 000 cannabis årligen, 60 000 månatligen och 6000-8000 dagligen (thl.fi).
Drogmissbruk går hand i hand med andra svårigheter i livet. Enligt institutet för hälsa och välfärd (THL) är de flesta missbrukarna lågutbildade män (2014). Endast 27% av dem studerade eller hade arbete, 9% var bostadslösa. 83% hade tidigare fått vård för missbruk och 77% tagit droger intravenöst. De flesta använder buprenorfin, som också används som läkemedel i substitutionsbehandlingen. Statistiken baserar sig på ca. 2000 missbrukare i vård.
Låt oss dock inte läsa oss blinda på statistik som inte är relevant då det gäller cannabisbruk. För att diskutera drogpolitik vettigt måste man skilja på användare och missbrukare, och forma en politik som hjälper de som har ett problem, samtidigt som vi inte skapar problem för de som använder med måtta. Dessutom ska vi forma en politik som baserar sig på fakta, inte på okunskap och konservativ moral.
Ingen forskning tyder på att cannabis skulle vara en problemdrog. Snittbrukaren av cannabis kan leva ett problemfritt liv, så länge man inte blir haffad av lagens långa arm. Detta är en syn som delas bland annat av centralkriminalpolisens kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren, som anser att cannabisbruk inte borde synas i brottsregistret. Problembruk med droger och alkohol hänger ofta ihop med andra problem i livet. En person med svårigheter i livet kan se droger och alkohol som en väg bort från utslagenhet och depression. Det finns ingen forskning som tyder på att sund användning av cannabis skulle ha märkvärdiga hälsoskadande effekter, vilket man kan se som en orsak till att cannabisbruk i Finland ständigt ökar. Det finns då heller ingen grund för att driva en politik som straffar, istället för att hjälpa de som hjälp behöver. Det är orimligt att laglydiga medborgare som har en stadig plats i samhället ska stigmatiseras och straffas för något som inte har några vetenskapligt bevisade negativa konsekvenser för varken hen själv eller samhället.
En legalisering och en reglerad försäljning av cannabis skulle kraftigt motverka den svarta drogmarknaden, införa säkrare cannabis på marknaden samt hämta in märkbara skatteintäkter till staten, skatteintäkter som kunde användas för att motarbeta utslagenhet.
Svensk Ungdom i Åboland anser därför att SU ska
- Ta ställning för en legalisering av cannabis i Finland
Svensk Ungdom i Åboland
Förbundsstyrelsens svar:
Svensk Ungdom har tagit ställning till cannabis tidigare och har då konstaterat att kannabis ska tillåtas i medicinskt syfte. Detta håller vi fast vid eftersom konsumtionen då bäst kan kontrolleras och övervakas av myndigheter. I till exempel Uruguay och i vissa delstater i USAhar cannabis legaliserats under början av 2010-talet. Legaliseringen gör att man på ett annat sätt än tidigare har kunnat samla in information, statistik och göra mera forskning. Ännu har dock inte exakta och pålitliga resultat publicerats.
Då man talar om bruk av cannabis diskuteras ofta två olika saker. Dels diskuterar man huruvida produkten ska vara legaliserad och reglerad på samma sätt som t.ex. alkohol och tobak, dels huruvida man ska avkriminalisera användningen alternativttillåta att man lagligt får inneha en liten mängd. I det stora hela förväntar man sig att det kommer att vara svårt att kontrollera och övervaka användingen av cannabis.
För dem som redan idag är drogmissbrukare skulle en legalisering av cannabis vara en ypperlig möjlighet att lagligt fortsätta missbruka. Ett stort problem med en legalisering skulle vara hälsokostnadernas ökning. Speciellt i Colorado i USA har tillgängligheten av cannabis ökat hälsoproblemen markant. Det har rapporterats om ökade fall av psykoser, ångest, cannabisförgiftningar, brännskador m.m. Rattfyllerister har också börjat använda cannabis, vilket har gjort att trafiksäkerheten ytterligare har försämrats.
Cannabis har blivit en ’medelklass’drog som ofta används tillsammans med alkohol. Enligt undersökningar används cannabis av unga och unga vuxna i Finland. Dessutom bör man komma ihåg att tröskeln för en ung minderårig att pröva på droger blir lägre om det är lagligt. Därför anser förbundsstyrelsen att en legalisering skulle medföra ökad använding av drogen, vilket i sin tur riskerar att leda till ett ökat missbruk som sedan orsakar ökade hälsokostnader och andra risker.
Det är skäl att konstatera att en bredare legalisering av cannabis har börjat först i början av 2010-talet. Förbundsstyrelsen anser att det vore bäst att vänta på tillförlitliga undersökningar och resultat före man kan dra några slutsatser.
Med denna motivering som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder.
Utskottets förslag:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
Kongressens beslut:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
År: 2016
Status: Föranleder inte åtgärder
Motionär: Svensk Ungdom i Åboland
Ämnesord: Drogpolitik
