Skolmaten är något unikt ur ett globalt perspektiv. I Finland kan vi erbjuda alla elever i grundskolan och på andra stadiet en gratis måltid under skoldagen. Måltiden bör vara näringsrik och hälsosam för att eleverna ska orka under hela skoldagen.
För många barn och unga är skolmåltiden den viktigaste, och för en del också den enda, varma måltiden under dagen. Därför är det också viktigt att maten är hälsosam och varierande. Tyvärr kan man ändå konstatera att flera daghem och skolor erbjuder efterrätter med mycket socker. Även i den varma maten finns dolt socker som borde undvikas.
En rik konsumtion av socker ökar risken för olika folksjukdomar så som fetma och diabetes. Sockerkonsumtionen är hög hos många barn och unga idag. SU i Nyland anser att skolan inte behöver bidra till detta.
Svensk Ungdom i Nyland vill därför att SU ska arbeta för:
- Att det i grundskolan serveras näringsrik och hälsosam mat som är fri från socker.
Svensk Ungdom i Nyland
Förbundsstyrelsens svar
Det är viktigt att skolbarnen får ett hälsosamt varmt mål mat under dagen. Idag kämpar många kommuner och skolkök med att med små medel mätta allas magar. Förutom att skolmaten ska vara hälsosam och näringsrik, ska den även se aptitlig ut och locka till matglädje. Beroende på i vilken kommun du är bosatt i, så varierar priset på en portion skolmat. År 2013 låg den dyraste skolmaten på 7,92 euro per elev medan den billigaste matportionen kostade 1,72 euro.
Idag måste en skolmatsportion innehålla: 55 procent kolhydrater, 30 procent fett – av vilka högst 10 procent får vara mättade fetter, och 15 procent protein. Enligt rekommendationerna ska en måltid bestå av en varmrätt, sallad, råkost eller frukt, bröd, pålägg och dryck. En skollunch ska täcka ca en tredjedel av elevens dagliga energibehov. Rekommendationerna för skolmaten utgår ifrån nationella näringsrekommendationer och är utarbetade av statens näringsdelegation år 2008.
När det kommer till sockerrekommendationer så får bakverken i skolan idag innehålla max 20 gram socker per 100 gram. Skolköken rekommenderas att baka på jäst istället för att använda sig av mör- och smördeg. Ifall eleverna erbjuds bakverk så ska det i första hand vara bullar och bär- eller fruktpajer medan wienerbröd och munkar ska undvikas. Pastejer, köttpiroger och croissanter rekommenderas skolköken att inte ge till eleverna. Yoghurt som serveras i skolan ska ha en sockermängd på en måttlig nivå. Enligt rekommendationerna är läskedrycker, energi- och sportdrycker, sötad saft, godis och andra produkter som innehåller mycket socker, fett eller salt inte lämpliga mellanmål i skolan.
Vi förstår motionärernas oro för ett ökat sockerintag genom exempelvis halvfabrikat, men även halvfabrikat regleras idag. Mindre än en gång i veckan får färdigmat eller halvfabrikat serveras i skolan. Skolmaten är redan hårt reglerad och det är svårt att med små medel uppfylla alla krav, samtidigt som maten ska vara mättande, hälsosam och näringsrik. För att skolmaten ska bli trevligare behövs det fortbildning för kökspersonalen och större förståelse för att skolmaten får kosta. Att servera mat som är helt fri från socker är lika utmanade som att servera mat som är fri från salt. Socker ska ses som en krydda och bidra till en ökad smakupplevelse.
Förbundsstyrelsen föreslår med denna utredning som bakgrund att motionen inte föranleder åtgärder.
Utskottets förslag:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
Kongressens beslut:
Att motionen inte ska föranleda åtgärder.
År: 2016
Status: Föranleder inte åtgärder
Motionär: Svensk Ungdom i Nyland
Ämnesord: Utbildning
