År: 2017
Status: Godkänd
Motionär: Jämställdhetsutskottet
Ämnesord: Mänskliga rättigheter
I Finland anmäls årligen ca 1000 våldtäkter. Det är ändå långt ifrån alla våldtäkter som anmäls, varav bara en del leder till åtal och i några få fall en fällande dom. En orsak till detta är den nuvarande strafflagen gällande våldtäkt. En våldtäkt definieras enligt Strafflagens 20 kap 1 § att en gärningsperson “genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag” eller utför samlag med någon som “till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår utforma eller uttrycka sin vilja”. Enligt 3. mom. förmildras straffet om “hotet har varit ringa eller andra omständigheter vid brottet bedömd som en helhet är mindre allvarlig”, eller om hotet har varit annat än om våld på person.
Att säga nej räcker alltså inte enligt den nuvarande strafflagen. Denna lagstiftning är alltför diffus och mild. Nej ska betyda nej. Lagen borde basera sig på en okränkbar rätt till självbestämmande och till personlig fysisk och psykisk integritet. Amnesty Finland har redan en lång tid påtalat att lagen om våldtäkt borde reformeras för att baseras på samtycke. Såväl Europadomstolen (M.C. v. Bulgaria, app. no 39272/98), FN:s övervakande kommitté för konventionen mot tortyr (CAT Committee Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Norway, 2012), sant Istanbulkonventionen, som Finland ratificerade 2015, talar för en övergång till att känneteckna våldtäkt på basis av samtycke i stället för våld och hot om våld. FN:s kommitté som övervakar uppföljningen av Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor har år 2014 rekommenderat Finland att uppdatera sin lagstiftning i enlighet med detta (CEDAW, Finlands periodiska rapport 2014). I sitt utlåtande i samband med den senaste revideringen av lagen påpekade Grundlagsutskottet detsamma och att möjligheterna att utveckla brottskännetecknen mot en utgångspunkt i samtycke borde utredas i framtiden (PeVL 6/2014 vp). Samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning har redan införts bland annat i Kanada, Storbritannien, Kalifornien, Irland, Belgien och Sydafrika. En samtyckeslag blev även instiftad i Tyskland juli 2016, och i Sverige har en parlamentarisk utredningsgrupp föreslagit en liknande lag.
Ur människorättsperspektiv är även lagens 3 mom. om strafflindring ifall hotet är “ringa” eller syftat på annat än våld är absurt. Straffet för att ha tvingat någon till samlag mot hens vilja borde inte bero på vad man hotat med. Då lagen reviderades år 2014 påpekade även Grundlagsutskottet att formuleringen i 3 mom. var allt för vag (PeVL 6/2014 vp).
Lagen tar inte i beaktande de reella omständigheterna som kan råda kring sexuella övergrepp. Enligt en färsk studie reagerar upp till 70 % av våldtäktsoffer med en s.k. “frysreaktion”, så de blir oförmögna att röra sig eller göra motstånd (Södersjukhuset, Karolinska Institutet: Tonic immobility during rape). Därtill vore en samtyckeslag en viktig samhällelig signal. Enligt en Eurobarometerundersökning publicerad år 2016 anser 11 % av finländare att våldtäkt är acceptabelt eller rentav berättigat i vissa fall (Special Eurobarometer 449: Gender-based violence).
Vi i Jämställdhetsutskottet vill att kriterierna för att sexuella övergrepp ska klassas som brott ändras, och att det för samlag alltid måste kräva samtycke. Därför förespråkar vi en s.k. samtyckeslag, som förutsätter båda parters samtycke för samlag. Vi vill jobba för att fler ska våga anmäla sexualbrott och för att lagen om våldtäkt ska bli tydligare och utgå från offrets rätt till sexuell självbestämmanderätt och fysisk och psykisk integritet. Att kränka dessa ska vara ett brott i sig, oberoende av om det skett i samband med våld eller hot om våld. Varje individ har rätt till att bestämma över sin egen kropp och våldtäkt är obestridligen oacceptabelt. Ett nej är alltid ett nej.
Därför vill Jämställdhetsutskottet att SU ska jobba för:
- ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § baseras på samtycke.
Jämställdhetsutskottet
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett mycket viktigt och angeläget ärende. Våldtäktsbrott är idag några av de svåraste att döma eftersom bevisföringen ofta står ord mot ord. Svårigheten i att döma våldtäkt gör även att många offer drar sig för att anmäla våldtäkt, framförallt i de fall förövaren är någon offret känner sedan tidigare, vilket beräknas vara fallet i majoriteten av fallen.
Med ett tydligt krav på samtycke är förhoppningen att alla sexuella handlingar som utförs mot en annan människas vilja skulle bedömas som brottsliga. Kravet på förekomst av fysisk misshandel, våld, tvång eller hot skulle falla bort. De som inte är förmögna att säga nej av olika omständigheter skulle skyddas av att utgångspunkten är ett nej. En samtyckeslag löser inte alla problem med sexualbrott, men den vore ett steg i rätt riktning.
Därför föreslår förbundsstyrelsen av Svensk Ungdom ska arbeta för:
- ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § baseras på samtycke
Utskottets förslag:
- ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § baseras på samtycke
Kongressens beslut:
- ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 20 kap 1 § och 2 § baseras på samtycke
