År: 2017
Status: Godkänd med ändringar
Motionär: Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet
Ämnesord: Miljö
Storkonsumtion av antibiotika skapar antibiotikaresistenta bakterier. Antibiotikarester ger skadliga hälsoeffekter hos människor och djur, vilket leder till oförutsedda konsekvenser i såväl ekosystemet som samhället. I Finland används efter Sverige minst antibiotika hos produktionsdjur inom EU och efter år 2009 har antibiotika inte alls används finländsk hönsuppfödning. Användning av antibiotika i tillväxtsyfte är också förbjudet hos alla produktionsdjur. Däremot är import av kött från djur som behandlats med stora mängder antibiotika tillåtet.
Detta kött som ofta är billigare än det inhemska köttet används bl.a. i offentliga upphandlingar och blir mat för våra elever, åldringar, sjuka mm. Även i restauranger används ofta utländskt kött och många som i matbutiken väljer inhemskt äter på restauranger kött utan att veta dess ursprung. Det är inte acceptabelt att människor på offentliga inrättningar äter kött som behandlats av stora mängder antibiotika. Även restauranggäster borde ha informationen om köttets ursprung tillgänglig på ett synligt och tydligt sätt.
Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att SU bör arbeta för:
- ATT vid offentliga upphandlingar av kött ställs samma krav för utländska som inhemska producenter gällande antibiotikaanvändning
- ATT köttets ursprungsland antecknas i restaurangmenyer
Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet
Förbundsstyrelsens svar
Motionären är ute i ett väldigt aktuellt ämne. Antibiotikaresistens håller på att växa sig till ett stort problem för såväl köttproducenter världen över som för konsumenter av kött.
Om man ser till den globala köttproduktionen framgår att det används stora mängder antibiotika, vilket tyvärr har lett till att många djur är smittade med multiresistenta bakterier. När djuren slaktas och blir kött finns i värsta fall bakterierna kvar i köttet och kan smitta konsumenten.
Antibiotika är till för att bota sjukdomar och borde endast användas i läkemedelssyfte samt under kontrollerade former. Detta tillämpas till exempel i Finland, Sverige, Norge och på Island. I andra, tyvärr också de flesta övriga EU-länder, används antibiotikan i tillväxtsyfte, och då uppstår tidigare nämnda problem.
För att konsumenter tryggt ska kunna äta kött, även på restaurang, är ursprungslandsmärkningen ytterst viktig. På så vis är det lättare för både konsumenten och personalen på restaurangen att veta från vilket land en köttprodukt är.
Motionärens första att-sats har en god andemening men överensstämmer inte med hur offentliga upphandlingar sköts. Det händer nämligen ytterst sällan att en producent direkt är med och tävlar i offentliga upphandlingar. Däremot är det slakteriernas och köttupphandlarnas sak att se till att man endast säljer kött som uppfyller karenstiderna för antibiotika.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för:
- ATT det vid offentliga upphandlingar av kött ställs reglerade krav på antibiotikainnehåll och att karenstider följs
- ATT köttets ursprungsland märks ut i restaurangmenyer
Utskottets förslag:
- ATT det vid offentliga upphandlingar av kött ställs reglerade krav på antibiotikainnehåll och att karenstider följs
- ATT köttets ursprungsland märks ut i restaurangmenyer
Kongressens beslut:
- ATT det vid offentliga upphandlingar av kött ställs reglerade krav på antibiotikainnehåll och att karenstider följs
- ATT köttets ursprungsland märks ut i restaurangmenyer
