År: 2018
Status: Godkänd
Motionär: Internationella utskottet
Ämnesord: Hälsovård
Donering av blod räddar liv och är ett uttryck för människans villkorslösa medmänsklighet. Trots det är blodgivning inte ett alternativ för alla i samhället.
De som får och inte får donera blod fastställs efter risken som denna person har att sprida intravenösa sjukdomar. I EU är det bloddirektivet (direktiv 2004/2004/33/EG) som fastställer vem som tillhör en lågrisk eller högrisk grupp. Medlemsländerna bestämmer sedan åtgärderna för att hindra att högriskpersoner donerar blod. Detta åstadkoms vanligtvis med att införa en karenstid eller med att förbjuda individen från att donera blod.
En grupp som anses tillhöra högriskgruppen är män som har eller har haft samlag med en annan man (MSM). MSM-personer hade länge förbjudits från att donera blod. I Finland (Fimea beslut 6/22013), liksom i ett flertal andra europeiska länder, ändrades reglerna för bloddonation för MSM från en livstidsförbud till en 12 månaders karenstid från senaste gången som man hade haft sex med en man. För samlag mellan en man och en kvinna och samlag mellan två kvinnor är karenstiden fyra månader sedan man hade samlag med en ny person. Motiveringen till 12 månaders karenstiden är att smittorisken för HIV är 50 (siffran som olika myndigheter kan variera) gånger sannolikare genom MSM-kontakt. I praktiken betyder detta att homosexuella och vissa bisexuella, trots att de är i ett monogamt förhållande eller/ och använder kondom, inte kan donera blod.
Finlands regler för bloddonation saknar förnuft. Reglerna har skapats utifrån en rädsla för HIV och fördomar om MSM-gruppen som människor som inte ingår monogama förhållanden, inte känner till sin partners sexuella beteende eller inte använder skydd, som t.ex. kondomer, vid samlag. Trots den höga smittorisken bland MSM-kontakt är antalet HIV-smitta bland män ungefär densamma bland män som har smittats genom sexuell kontakt med en man som bland män som har smittats genom samlag med en kvinna. Därför borde även en ny uppskattning för risken av HIV-smitta genom MSM- kontakt göras samt borde riktlinjer som kunde minska karenstiden från nuvarande 12 månader till 4 månader planeras. Ett alternativ är att införa Invidivual Risk Assessment (IRA). Med IRA skulle man inte tumma på patientsäkerheten och det skulle vara individens beteende, inte en grupps föreställda risk, som skulle fastställa om personen i fråga kan eller inte kan donera blod.
Fotnoter: https://www.thl.fi/ttr/gen/rpt/hivsuo.pdf http://www.who.int/bloodsafety/donation_testing/en/ http://www.who.int/bloodsafety/donation_testing/en/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3729137/
SU ska arbeta för:
– ATT ett inklusivt bloddonationsprogram införs där individens beteende bestämmer hens behörighet att donera blod.
– ATT bloddonationslämpligheten skulle bestämmas av en IRA hälsoexpert
– ATT karenstiden för att ge blod efter MSM-kontakt sänks till 4 månader.
Internationella Utskottet
Förbundsstyrelsens svar: Motionären lyfter upp ett problem som SU jobbat för tidigare, och SU har godkänt ett kongressbeslut om ärendet år 2015. Svensk Ungdom jobbar för att alla personer ska ha lika rätt till att donera blod. Svensk Ungdom har stött detta också i Ungdomens Nordiska Råds session där man beslutat att alla som hör till en sexuell minoriteter ska ha lika rätt att donera blod som övriga donatorer (UNR slutdokument session 2017, s.25)
För tillfället är det en karenstid på 12 månader efter att två män haft samlag p.g.a. en ökad risk för HIV- infektion. En kvinna vars manlig partner har haft sex med en annan man för högst 12 månader sedan kan inte heller donera blod. En ny partner i sexualförhållandet där parterna är kvinnor eller av olika kön har en karenstid på 4 månader p.g.a. risk för hepatit och HIV-infektion.
Svensk Ungdom stöder motionärens förslag om att karenstiden för alla donationsgrupper ska vara lika lång samt att man jämställer sexuella monogama förhållanden med monogama heteroförhållanden. Att införa ett bättre donationsprogram som tar i beaktande individens faktiska beteende samt att lämpligheten för donering bestäms av en IRA-modell är önskvärt utvecklande av systemet.
Svensk Ungdoms förbundsstyrelse stöder motionärens förslag och anser att SU ska jobba för:
– ATT ett inklusivt bloddonationsprogram införs där individens beteende bestämmer hens behörighet att donera blod
– ATT bloddonationslämpligheten skulle bestämmas av en IRA hälsoexpert.
– ATT karenstiden för att ge blod efter MSM-kontakt sänks till 4 månader
Utskottets förslag
Beslut: enligt förbundsstyrelsens förslag
Kongressens beslut
Kongressen besluter godkänna motionen enligt förbundsstyrelsens förslag:
– ATT ett inklusivt bloddonationsprogram införs där individens beteende bestämmer hens behörighet att donera blod
– ATT bloddonationslämpligheten skulle bestämmas av en IRA hälsoexpert.
– ATT karenstiden för att ge blod efter MSM-kontakt sänks till 4 månader
