År: 2019

I vårt nordiska välfärdssamhälle utgör barnbidraget en väsentlig grundsten. Alla barns lyckligauppväxt ska tryggas, också med hjälp av statliga medel. Barnbidraget regleras enligt

barnbidragslagen. Enligt denna lags 7§ är barnbidraget enligt följande i dagens läge: Barnbidraget är 94,88 euro per barn och kalendermånad. Om en i 6 § avsedd person (förälder eller vårdnadshavare) har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, är barnbidragets belopp för det andra barnet 104,84 euro, för det tredje barnet 133,79 euro, för det fjärde barnet 153,24 euro och för varje påföljande barn 172,69 euro per kalendermånad. För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 53,30 euro per kalendermånad.

Utvecklingen sedan 1990-talet har tyvärr varit att barnfattigdomen ökat samtidigt som inkomstklyftorna gjort det samma. Barnbidraget har också haft den bieffekten att ”rikare” familjer har satt in samtliga bidrag på ett sparkonto, som barnen sedan vid vuxen ålder har fått lösa ut. Är det rätt att barnen i mer välbärgade familjer får 20 000 euro direkt av staten? Det vore bättre att istället göra ifrågavarande bidrag inkomstrelaterat så att de som verkligen är i behov av bidrag skulle få ett större stöd än vad de får idag, medan de som inte behöver barnbidrag skulle bli utan. Barnbidraget skulle alltså bli progressivt. Som ett socialliberalt förbund är det på sin plats att SU jobbar för att minska på ökande klyftor i samhället. Barnfamiljerna utgör trots allt en av samhällets hörnpelare. Barnfattigdom å andra sidan föder brottslighet och marginalisering.

Visserligen påstår många att det är bra att det finns ett stöd som ges åt alla och som är helt oberoende av inkomst. Dock ter det sig ganska klart att ovannämnda argument väger tyngre, samtidigt som statens skuldbörda ständigt bör tas i beaktande. Staten ska inte agera gratis sparbank åt familjer som skulle klara sig mer än väl utan stöd.

Därför vill Svensk Ungdom i Nyland att SU ska arbeta för:

ATT barnbidraget görs inkomstrelaterat så att låginkomsttagare får mer än vad de får idag och höginkomsttagare får mindre/blir utan

 

Förbundsstyrelsens svar: 

Som motionären säger är barnbidraget en väsentlig grundsten i vårt nordiska välfärdssamhälle. Förbundsstyrelsen delar även oron kring ökad barnfattigdom och problemen som orsakas av ökade inkomstskillnader i samhället och ser att motionären är ute i ett gott syfte.

Trots detta anser förbundsstyrelsen inte att det rätta sättet att lösa dessa problem är att införa ett progressivt barnbidrag. Alla barns uppväxt ska stödas och även om bidraget i vissa familjer kanske inte är essentiellt för en fungerande vardag har det en viktig roll i att ge varje familj pengar som är specifikt riktade till barnen.

Finlands befolkningsstruktur har ändrats under de senaste decennierna. De äldre åldersgrupperna har växt i proportion till de yngre och då nativiteten är historiskt låg är det inte rätt tillfälle att sänka stöden till barnfamiljer.

Därför anser förbundsstyrelsen att motionen inte föranleder några åtgärder.

 

Utskottets förslag:

Att motionen inte föranleder åtgärder.

 

Kongressens beslut

Att motionen inte föranleder åtgärder