År: 2019
Allt fler unga människor får olika former av betalningsanmärkningar samt hamnar i ekonomiskt trångmål, fastän konjunkturen gått uppåt de senaste åren. Detta är mycket oroväckande att speciellt unga vuxna ofta inte har koll på sin privatekonomi och pengaanvändning. Kortfristiga lån, så kallade snabbkrediter har blivit ett allt större del av mångas vardag, dessa är relativt enkla att få och någon grundlig bakgrundscheck av låntagaren krävs sällan. Frestelsen att ta sådana lån är stor och ofta är låntagaren inte fullständigt medveten om riskerna förknippade med att ta lån, till exempel plötsliga räntehöjningar.
Därför vill SU i Nyland att undervisning om vardagsekonomi och pengahantering införs som en större del av ekonomi/samhällsläraundervisningen båda i grundskolan och på andra stadiet. SU i Nyland vill att ekonomiundervisning och en allmän medvetenhet om privatekonomi införs som en naturlig del av skolvardagen, för att få studerandena att inse vikten av bra skött privatekonomi. I ung ålder är man mer benägen att lära sig om hälsosamma ekonomiska vanor och förhindra ett eventuellt dåligt ekonomiskt beteende i framtiden. Ifall medvetenheten om denna frågas vikt görs större leder det till att studeranden i grundskolan och andra stadiet aktivt reflekterar över sin egna ekonomiska situation och aktivt försöker handskas med sin ekonomi på ett ändamålsenligt sätt.
För att i framtiden undvika att, speciellt unga, råkar i ekonomiskt trångmål i framtiden anser SU i Nyland att det vara av yttersta vikt att dessa unga människor redan i ett tidigt skede av sitt liv lär sig handskas med sin privata ekonomi på ett ändamålsenligt sätt.
Därför vill Svensk Ungdom i Nyland att SU ska arbeta för:
ATT mängden undervisning i vardagsekonomi och praktisk ekonomi ökas i grundskolans senare skede
ATT mängden undervisning i vardagsekonomi och praktisk ekonomi ökas i andra stadiet, som en naturlig del av den obligatoriska undervisningen
ATT pengahantering och ekonomiska frågor på individnivå införs som en naturlig del av skolgången, att sådana frågor lyfts fram i skolvardagen på ett naturligt sätt
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett mycket angeläget ärende. Vi märker en trend i dagens samhälle där allt fler har betalningsanmärkningar. År 2017 ökade antalet betalningsanmärkningar med 1,65 miljoner och medeltalet för antalet betalningsstörningar per klient är nu 15. 380 000 finländare har betalningsanmärkningar. Detta kunde förebyggas med bättre utbildning. När förbundsstyrelsen diskuterade motionen spekulerades det också i ifall begreppet pengar kommer att bli ett allt mer abstrakt begrepp för morgondagens unga i och med att utvecklingen går mot ett kontantlöst samhälle. Det får inte bli så att barn och unga tror att pengar kommer från luften och aldrig tar slut. Förbundsstyrelsen tycker att motionen är bra, men vill slå ihop första och andra att-satsen för att tydliggöra att sunt ekonomiskt tänk hör hemma under hela utbildningsstigen. Den tredje att-satsen har en bra andemening, men förbundsstyrelsen anser att den redan uppfylls i och att vardagsekonomi får en starkare roll i samhällsläraundervisningen, något som motionären lyfter fram som konkret åtgärd. Därför föreslås att tredje att-satsen slopas. En bra motion värd att jobba för!
Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för:
ATT undervisning i vardagsekonomi och praktisk ekonomi ökas i grundskolan och på andra stadiet
Utskottets förslag
ATT undervisning i vardagsekonomi och praktisk ekonomi ökas i grundskolan och på andra stadiet
Kongressens beslut
ATT undervisning i vardagsekonomi och praktisk ekonomi ökas i grundskolan och på andra stadiet
