Text: Anton Broända
Foto: Pexels
Nötkreatur brukar utpekas som en av de största bidragande faktorerna till stora utsläpp. Jordbrukaren Anton Broända ser däremot potential i miljövänlig mjölkproduktion. Läs hans tankar om hur vi i Finland kan utveckla hållbara metoder för att möta efterfrågan på mjölk och kött i framtiden.
I den pågående klimatdebatten lyfts ofta mjölk- och köttproduktion upp som en syndabock. Jag säger det direkt, den har fått mycket obefogad kritik. År 2017 var Finlands utsläpp av växthusgaser 56,1 miljoner ton koldioxidekvivalent, varav 4,3 procent kom från mjölkproduktion. Kolkraftverket i Schkopau i Tyskland släppte samma år ut 2,5 gånger mer än mjölksektorn i Finland.
Kon är viktig för att få maten i världen att räcka till. Befolkningen i världen ökar och med den ökar mängden mat som måste produceras, samtidigt som jordbrukets klimatavtryck ska minskas.
En stor del av hela världens åkerareal är endast lämpad för bete. Kon förädlar cellulosan i gräset, som människan inte får energi från, till mjölk och kött som människan kan äta. Konsumtionen av mjölk och kött kommer att öka i världen, och vi behöver utveckla metoder för att få den hållbarare. Det gör vi i Finland.
I Finland har vi perfekta förhållanden för produktion av miljövänlig mjölk. Kons trivseltemperatur är 4 grader celsius, medeltemperaturen i Finland är mellan 5 och ett par minusgrader, beroende på region. Vatten har vi i överflöd, vi odlar vall och baljväxter som grovfoder åt djuren och spannmål som kraftfoder. Växelbruk mellan dessa växter binder kol i marken och förhindrar att jordmånen utarmas.
En frodig gröda binder koldioxid i marken, vilket också är bra för bonden. En högre halt kol i marken gör marken bördig. Det är alltså endast positivt för bonden att öka mängden kol i marken. Vall är den bästa växten ur ett miljöperspektiv. Jämöfrelsevis används i Tyskland och USA majs, en ettårig växt som binder så gott som inget kol.
När man sedan gödslar med dyngan från korna får man ett kretslopp med kväve, fosfor och kol. Dyngan i sig kan också bearbetas och bli en energikälla för uppvärmning av gårdens byggnader, till energiproduktion eller som fordonsbränsle, och därmed minska behovet av fossila energikällor. Gödsel från korna minskar också behovet av konstgödsel, som kräver stora mängder energi vid tillverkningen.
Innebär detta att vi ska fortsätta som förr? Nej. Vi måste ännu bli bättre på att ta till vara resurserna som korna och marken ger oss. Mejeriindustrin i Finland slutade 2018 att köpa mjölk från kor som har fått soja. Stora produktionsområden av soja kan leda till att regnskog skövlas. Soja är det vanligaste proteingrödan för nötkreatur, så beslutet att inte använda soja är unikt i världen.
Den inhemska mejeriindustrin siktar på att utbilda bönder i metoder som effektivt absorberar kol för att få en kolneutral mjölkkedja 2035. Man skolar bönderna tillsammans med Baltic Sea Action Group. Utbildningen började i år med de första 200 frivilliga gårdarna och man har som mål att utbilda alla bönder senast 2035.
Man ger också info om byggandet av fähus för att spara energi. Utbildningen omfattar många olika områden, inte endast metoder för att binda kolet.
De närmaste åren kommer man bedriva mycket utbildning i och forskning om jordbruket och dess klimatpåverkan. Ett hållbart jordbruk med vall som gröda är en miljögärning och kon är en viktig länk i vårt arbete för att minska mängden kol i atmosfären. Jordbrukare över hela världen kan se mot Finland som en förebild när det gäller att göra mjölkproduktionen kolneutral.
