I Finland har vi en effektiv jordbrukarkår som odlar på ett mer klimatvänligt sätt än många, både sett på mängden växthusgas och på vattenanvändning. Men att stå på konkursens rand och kämpa mot dålig lönsamhet så finns inte pengar att göra de förändringar som krävs för att minska utsläppen. I medeltal går jordbruksföretagaren 28000 € förlust år 2019(LUKE) och lönsamhetskoefficienten är på 0,33, motsvarande en timlön på 5,40. Bästa sättet att öka lönsamheten är att öka priset eller inkomsten på den vara som man producerar. Handeln och industrin tog år 2017 ca 50% av livsmedlets pris. För mjölk gick ca 40% till jordbrukaren, potatis 21% morötter 41%. Resten består av moms 14% och resten går till handeln och industrin. För att säkra produktionen av rena livsmedel måste lönsamheten fås upp för att säkra tillgången nu och i framtiden.

Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för:

– ATT en större del av livsmedlets pris går till jordbrukaren.

 

Förbundsstyrelsens svar:

Motionären lyfter fram en viktig problematik som länge figurerat i samhällsdebatterna men där lösningen ännu lyser med sin frånvaro. Det är i dag för många tungt att leva som jordbrukare och de ekonomiska svårigheterna drabbar allt fler. I en utopi skulle en större del av livsmedlets pris gå till jordbrukarna för att värdesätta deras viktiga arbete allt högre eftersom Finland inte skulle klara sig utan jordbrukarnas viktiga insats.

Förbundsstyrelsen enas därmed fullständigt i motionärens andemening om att jordbrukarna borde få mer ersättning för sitt viktiga arbete. Dock anser förbundsstyrelsen också att det är svårt för en politisk aktör att i praktiken förhindra att en mellanhand tar en summa för att sälja vidare produkterna till konsumenterna. Det finns även en problematik i hur stor summa mellanhanden i så fall får ta för olika produkter och vem som ska fastställa en sådan summa. Därmed är motionen från ett politiskt perspektiv mycket problematisk och förbundsstyrelsen ser istället att det kunde finnas andra lösningar på problemet som motionären lyfter fram.

En lösning kunde exempelvis vara att fler jordbrukare utnyttjade så kallade REKO-ringar där det inte finns någon mellanhand som tar åt sig en stor del av livsmedlets pris. På flera håll i landet utnyttjas redan dessa REKO-ringar eller liknande motsvarigheter men de borde få en allt större roll på marknaden. Det kunde göras t.ex. genom att marknadsföra dem bättre men förbundsstyrelsen anser att ansvaret för det här inte ska ligga på SU. Det finns en stor efterfrågan hos flera konsumenter att både betala jordbrukare ett högre pris samt handla närodlad mat som inte gått via flera mellanhänder och det här kunde vara en av flera lösningar på den problematik som motionären presenterar. Även om förbundsstyrelsen enas om den problematik motionären lyfter fram, anser förbundsstyrelsen att motionen är besvarad med denna motivering.

Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte föranleder några åtgärder. 

Utskottets förslag:

– ATT SU jobbar för att jordbruksproducenter ska ha konkreta möjligheter att höja lönsamheten i sin produktion

Kongressens beslut:

– ATT SU jobbar för att jordbruksproducenter ska ha konkreta möjligheter att höja lönsamheten i sin produktion