Från och med 2020 kommer den huvudsakliga antagningen till högskolorna ske på basis av betyg. I praktiken innebär detta att något över hälften av platserna kommer att fyllas på basis av betyg. Sökande som inte antas på basis av betyg kommer att ha möjlighet att delta i urvalsprov. Urvalsprovet kommer att finnas som ett alternativ för dem som inte har ett lämpligt betyg eller har tillräckligt bra betyg. Detta innebär att antagningen på basis av totalpoäng för urvalsprov och betyg slopas.
Problematik:
Problemet med denna reform är att man vill minska på tiden mellan gymnasiet och högskolan genom att lägga allt mer vikt på studentexamen, men denna reform har haft tillsvidare en motsatt effekt där unga gymnasiestuderande blir ett år extra kvar och studera för att finslipa sina resultat, eftersom vissa skolor kräver ett visst studentexamens vitsord för att ens få söka till studie anstalten.
Ett annat problem med denna reform är att man vill minska på prepkurserna med denna reform, men istället för att minska på prepkurserna har de ökat. I och med att unga måste i allt tidigare ålder veta vad de vill studera och börja förbereda sig för studentskrivningarna, så har en del unga börjat gå prepkurser för gymnasiet redan vid årskurs nio och före studentskrivningarna för att få så bra vitsord som möjligt. Målet med denna reform var också att minska ojämlikheten genom minskade prepkurser,men istället har prepkurserna ökat och orsakat att de mer förmögna familjerna har råd med prepkurser medan de mindre förmögna familjernas barn inte har en chans att ta dessa prepkurser. Vilket i sin tur ger de mer förmögna en större chans att lyckas medan de mindre förmögna måste klara sig utan hjälp.
Ett annat problem med denna reform är att matematik och modersmål har fått en större roll i studentskrivningarna och dessa ämnen ger mer poäng, fast man inte studerar dessa ämnen i den högskola eller universitet som personen sökt till, detta är ett problem eftersom dessa ämnen inte förbereder den studerande till de ämnen som hen söker till och ger mindre relevans till de ämnen som faktiskt har en skillnad.
Samtidigt så förbereder en del ämnesmässiga kurser den studerande inte tillräckligt i det ämne som hen studerar till.
Och en av det största problemen med denna reform, är att i och med att studentskrivningarna fått en allt större roll när man söker till högskola, så har inträdesprovet/urvalsprovet tappat en stor del av sin vikt i ansökningen och detta i sin tur har orsakat att de som tar en yrkesmässig väg, när de väljer andra stadiets utbildning är i en allt mer sämre position när de söker till en högskola, vilket har orsakat ännu mer ojämlikhet och inte tvärtom.
Därför vill Liberala studeranden (LSK)
– ATT studiehandledning som stödjer eleverna i deras tankar om vidareutbildning erbjuds och utvecklas för elever i högstadiet och andra stadiet, för att minska på stress angående framtiden hos eleverna.
– ATT skolkurser och studentskrivningarna utformas så att dessa har koppling till och är förberedande för nivån på högskolorna
– ATT högskoleantagningen utformas så att poängsättningen för studentexamen går enligt de skrivna ämnenas relevans för de olika linjerna på högskolorna
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett angeläget ärenden, inte minst med tanke på antagningsreformen som trädde i kraft vid årsskiftet 2020 där studentexamen får en allt större roll vid antagning till högskolor. Förbundsstyrelsen anser ändå att motionen är aningen problematisk eftersom den föreslår att skolkurserna och studentskrivningarna ska förbereda studerande på de kommande högskolestudierna. Förbundsstyrelsen är enig med motionären om att alla stadier alltid har en förberedande uppgift inför det kommande stadiet. Trots det har gymnasiet en allmänbildande roll vilket är viktigt att vi håller fast vid.
Vi ser redan idag en trend där prepp-kurser flyttar till allt tidigare årskurser och vikten av att välja rätt inriktning till högskolorna tidigareläggs till allt yngre elever. Förbundsstyrelsen anser att den här trenden är oroväckande och bör motverkas. Om vi samtidigt förbereder skolkurser och studentskrivningar så att de i en högre grad förbereder studerande på högskolestudier lägger vi pressen på studerande där den inte hör hemma och samtidigt bortser vi från gymnasiets viktigaste uppgift, d.v.s. att öka allmänbildningen hos den studerande.
Svensk Ungdom kommer även i fortsättningen arbeta för att minska pressen hos allt yngre studerande att tvingas välja riktning för sina högskolestudier allt tidigare. Förbundsstyrelsen ser ändå att motionärens förhoppningar kring de positiva förändringarna inte kommer förverkligas i den utsträckning som motionären hoppas, utan i värsta fall kanske ha totalt motsatt effekt. Med den här motiveringen som bakgrund anser förbundsstyrelsen motionen vara besvarad.
Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda några åtgärder.
Utskottets förslag:
– ATT högskoleantagningen på basis av betyg utformas så att poängsättningen för studentexamen går enligt de skrivna ämnenas relevans för de olika linjerna högskolarna
Kongressens beslut:
Att motionen inte föranleder några åtgärder.
