Uttrycket “Sex säljer” är något som inte hör hemma år 2020. Att sexualisera speciellt den kvinnliga kroppen men också den manliga är något som man i årtionden gjort för att sälja produkter. Bilder av lättklädda kroppar är något du ser i marknadsföring på TV, vid busshållplatsen och på sociala medier, även om produkten som marknadsförs i sig inte har någon koppling till en lättklädd kropp.
Lagen om marknadsföring i Finland har kommit en bit på vägen, men har en lång väg kvar till ett jämställt samhälle där den nakna kroppen inte normaliseras inom marknadsföring. Sexualisering inom marknadsföring bidrar till en skev bild av ett samhälle där en naken kropp objektifieras. Objektifiering av den nakna kroppen bidrar till kroppshets där normen är att en kropp skall se ut på ett visst sätt för att vara sexig. Det som saknas i lagstiftningen är en definiering av vad könsdiskriminerande reklam är.
I 2§ i den finländska konsumentskyddslagen nämns följande om diskriminering “Marknadsföringen anses stå i strid med god sed, om den är klart oförenlig med allmänt godtagna samhälleliga värden och i synnerhet om den är förenad med diskriminering på grund av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, hälsotillstånd, funktionshinder eller sexuell läggning eller med annan motsvarande diskriminering på grund av person…”
Definitionen av könsdiskriminerande reklam har utvecklats ytterligare av Konkurrens- och konsumentverket som är den myndighet som ansvarar för tillsyn över lagen:
”Med könsdiskriminerande reklam avses inte visande av en naken eller lättklädd människa. Däremot är det förbjudet att kränka på grund av kön eller förevisa kön sexistiskt. När sexualiteten används som betonande effekt och framföringssättet kränker kvinnan eller mannen, strider reklamen mot god sed.”
Konkurrens- och konsumentverket ansvarar för tillsyn av Konsumentskyddslagen. Dit kan privatpersoner, organisationer och myndigheter anmäla könsdiskriminerande reklam. Konkurrens- och konsumentverket kan även själva väcka ärenden. Om Konkurrens- och konsumentverket bedömer att ett företag använt sig av könsdiskriminerande reklam är målet att få företaget att på frivillig väg upphöra att använda könsdiskriminerande marknadsföring. Om detta inte lyckas kan myndigheten ta till tvångsåtgärder eller ta ärendet till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan utfärda förbud med vite för företag som gör sig skyldiga till könsdiskriminerande reklam. Marknadsdomstolens beslut kan sedan överklagas till Högsta domstolen.
Om man införde en definition på vad könsdiskriminerande reklam är skulle det förhoppningsvis leda till att fler organisationer/företag blev dömda och färre företag skulle använda sig av sexistisk marknadsföring.
Därför vill Svensk Ungdoms jämställdhetsutskott att Svensk Ungdom ska jobba för:
– ATT införa en mera tillämpad definition av diskriminerande reklam i konsumentskyddslagen
– ATT i konsumentskyddslagen förbjuda företag från att objektifiera individer och använda dem som blickfång för att sälja produkter.
Den finska konsumentskyddslagen: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1978/19780038
Information om konkurrens- och konsumentverket : https://sverigeskvinnolobby.se/wp-content/uploads/2016/09/Sexism-pa-kopet-rapport.pdf
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett gott syfte. Kroppsfixering och och diskriminering på grund av kroppsattribut är ett reellt problem i dagens samhälle. Förbundsstyrelsen tror trots allt att den reform som presenteras i motionen inte skulle medföra den positiva inverkan som motionären hoppas. Enligt förbundsstyrelsens tolkning skulle lagändringarna som motionären presenterar avsevärt begränsa användningen av människor i reklam. Sådana begränsningar skulle inte lösa problemen med objektifiering av individer utan de skulle tvärtom ge en signal om att människokroppen är tabu.
Förbundsstyrelsen anser att 2§ i konsumentskyddslagen, som även motionären refererar till i motionstexten, redan heltäckande förbjuder diskriminering i reklam och ger myndigheterna adekvata möjligheter att väcka ärenden ifall reklam är diskriminerande. I och med att motionen inte lyfter fram på vilket sätt man borde tillämpa definitionen av diskriminerande reklam skulle det även vara svårt för nästa styrelse att uppfylla att-satsen.
Ytterligare vill förbundsstyrelsen påminna att det historiskt sett inte är så länge sedan marknadsföring hade en stark samhällelig censur som bestämde hur individer, och speciellt kvinnor, kunde visas i reklam. Det tog länge att lobba för en liberalisering inom marknadsföring och det vore ett misstag att, även i gott syfte, återgå till en praxis där det finns strikta regler på vad som är en acceptabel representation av individen.
Därför anser förbundsstyrelsen att motionen inte föranleder några åtgärder.
Utskottets förslag:
Att motionen inte föranleder några åtgärder.
Kongressens beslut:
Att motionen inte föranleder några åtgärder.
