Negativ inkomstbeskattning, även känd som NIT, är en version av basinkomst som uppmuntrar till arbete och motverkar flitfällor. Flitfällor är det som uppstår i vårt nuvarande socialskyddssystem, då det ofta är ekonomiskt mer motiverande att inte jobba – eftersom man då kan bli av med sitt stöd oberoende av hur lågavlönat ens jobb är.


Text Ellen Wenman, verksamhetsledare för Svensk Ungdom i Nyland och Frida Sigfrids, förbundsordförande

 

Negativ inkomstbeskattning innebär att man kan gå på plus i sin beskattning om ens inkomster är låga. Som arbetslös är man berättigad till en viss grundinkomst, och i fall man har inkomster, men väldigt låga sådana, är man berättigad till en mindre summa för att komplettera dem. Stödet skulle dock aldrig sjunka snabbare än inkomsterna ökar. Detta betyder att det – till motsats från vårt nuvarande system – alltid skulle löna sig att jobba. 

Arbetsmarknaden idag ser väldigt annorlunda ut nu än den gjorde på den tiden då man byggde upp vårt nuvarande socialbidragssystem. Idag kan man både studera och jobba deltid, vara mikroföretagare, frilansare eller deltidspensionär. Vårt stödsystem behöver uppdateras för att spegla den komplexa värld vi lever i. NIT skulle även erbjuda ett system utan lika mycket byråkrati – alla skulle ha rättighet till grundstödet utan att det till exempel krävs behovsprövning.

 

NIT – Från kongressbeslut till regeringsprogram

På SU:s 70:e kongress, redan år 2013, klubbades det igenom en motion för att utarbeta en modell för negativ inkomstbeskattning i Finland

Samma år framförde SU en motion på SFP:s partidag: 

Att SFP:s representanter i riksdagen och regeringen skall verka för att en modell av negativ inkomstbeskattning utarbetas i Finland.

Dessvärre godkändes inte motionen under partidagen. I stället beslöts detta:

SFP tar initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft.

Någonting som vagt lutade mot NIT, men ändå inte motsvarade den progressivitet som efterfrågades. Motiveringen till att inte godkänna motionen var att det saknades forskning med fokus på NIT och Finland och praktiska erfarenheter av ett liknande system.

År 2016 var SU igen i farten på SFP:s partidag. Mellan 2013 och 2016 hade nästan alla partier fört fram en egen modell för grundinkomst, och SFP hade hamnat på efterkälken. SU förespråkade fortsättningsvis NIT som det mest effektiva systemet för basinkomst. Återigen blev beslutet att SFP fortsätter jobba på sitt skattesystem som “motarbetar flitfällor och svartjobb, främjar sysselsättningen och stärker de finska företagens konkurrenskraft” – alltså fortsätter den process som påbörjades 2013.

Så sent som på partidagen år 2018 var SFP redo att se NIT som ett relevant alternativ som borde utredas jämte andra modeller. Dock var partidagsbeslutet fortfarande inte så progressivt som SU hade hoppats, och i stället för att börja förespråka en negativ inkomstbeskattning fortsatte arbetsprocessen med utredning.

Ett år senare, år 2019, meddelade Rinnes regering att ett försök med negativ inkomstbeskattning skulle göras. Senare blev Marin Finlands nya statsminister och under hennes ledning fortsätter arbetet för att utföra ett försök med negativ inkomstbeskattning i Finland.

Idag, sju år efter vår ursprungliga motion, väntar Svensk Ungdom med spänning på att ett reformerat stödsystem enligt NIT ska bli verklighet i Finland

 

Svensk Ungdom som föregångare

Text: Frida Sigfrids

Motionen om negativ inkomstskatt är ett bra exempel på hur Svensk Ungdoms politik kan förändra vårt samhälle. Ibland hör man nedvärderande diskussioner om ungdomsförbund och deras reella möjligheter att påverka politiken. Jag håller inte med om dessa kommentarer, utan anser att SU har otroligt bra möjligheter att påverka vår omgivning. Svenska folkpartiet är bra på att inkludera SU, inte bara genom att lyssna på våra åsikter, utan genom att konkret ge oss mandat kring mötesbordet. Ett exempel är regeringsförhandlingarna 2019 där både jag och tidigare förbundsordförande Christoffer Ingo fick delta som partiets förhandlare. 

Politiska förändringar tar ofta länge att få igenom, vilket konkretiseras i fallet med den negativa inkomstbeskattningen. Svensk Ungdom fick föra fram motionen flera gånger för att få den godkänd. Det krävs flera omgångar för att skapa debatt och till sist en förändring.

Ett annat exempel är den jämlika äktenskapslagen som SU förde fram på SFP:s partidag och som först väckte lite motstånd – men idag är en självklarhet. Med det här vill jag säga att det alltid lönar sig att kämpa för de frågor som är viktiga för en själv. Senare kan de hittas i regeringsprogrammet, precis som den negativa inkomstskatten, bara man inte ger upp.