Tidigare i veckan publicerades listan över de nominerade till Årets idrottare 2020, och besvikelsen var stor. Endast tre kvinnor på listan av femton nominerade.

Det är en trend som fortsätter, år 2019 fanns det ingen kvinnlig pristagare på Idrottsgalan.

Många jobbar aktivt med att främja damidrott och lyfta fram kvinnliga idrottare. Men denna lista av Sportjournalistförbundet är inte ett steg i rätt riktning, anser Ellinor Juth, ordförande för Svensk Ungdoms jämställdhetsutskott.

– Nomineringarna skapar en bild av att kvinnor inte skulle vara lika intresserade av eller lika duktiga på idrott som män, vilket såklart inte stämmer, säger Juth.

Idrottsrörelsen präglas av strukturer och attityder som gynnar det manliga könet. Kvinnor är också underrepresenterade när det kommer till beslutsfattande inom idrott. Media och sponsorer har ett stort inflytande, och där ligger fokus också på herridrott. Till och med när det kommer till finansiering från kommuner gynnas männen.

– Enskilda kvinnliga idrottare och damlags framgångar uppmärksammas inte lika mycket, deras insatser väger helt enkelt inte tungt. Dessutom har kvinnor inte lika förutsättningar att utöva idrott som ett yrke, eftersom lönerna inte alls ligger på samma nivå som männens. Då är det svårt att träna för att bli bättre, det blir en ond cirkel, påpekar Juth.

– Också skolan har en viktig roll i arbetet mot könsnormer och att vara inkluderade från ett tidigt skede. Jämställdhetsarbetet inom idrott är viktigt, och en förutsättning för en framgångsrik idrottsbransch.