Målet med att minska på antalet mellanår har misslyckats. Vi kan inte ha ett system där man i högstadiet behöver veta vad man vill jobba med, och som sedan straffar dem som vill ändra sig, säger Veera Granroth.
Antagningen till högskolorna närmar sig och det finns ett stort orosmoln bland unga efter antagningsreformen och fjolårets drastiska linjedragningar. I fjol gjordes ytterligare förändringar i antagningen med mycket kort varsel på grund av coronapandemin. Andelen sökande som antogs baserat på studentbetyget ökade markant. Svensk Ungdoms vice ordförande Veera Granroth är orolig för att antagningsreformen minskar på allmänbildningen och ökar på allt yngre elevers stress.
I Svenska Yles Spotlight-dokumentär som publicerades 8.2 lyfter också SU:s förbundsordförande Frida Sigfrids upp hur antagningsreformen tvingar allt yngre att taktikera i sina ämnesval i hopp om högsta möjliga poäng i antagningen och hur gymnasiet håller på att förlora sin allmänbildande uppgift. Samma frågor oroar också Granroth.
– Genom antagningsreformen har man flyttat pressen om karriärval till en allt yngre ålder. Systemet minskar glädjen i att lära sig och viljan att läsa ämnen som intresserar. Samtidigt skapar coronan ytterligare orosmoment hos de sökande och det är ännu oklart hur vårens antagningar kommer att ske. Det här sätter vårens sökande i en ännu svårare situation, säger Granroth.
Antagningsreformen gjordes för att minska på antalet mellanår och få unga fortare ut i arbetslivet. Men nu uppmuntrar systemet elever att skriva om sina studentskrivningar samtidigt som kvoten för förstagångssökande får unga att ta mellanår i rädslan om att göra fel utbildningsval.
– Målet med att minska på antalet mellanår har misslyckats. Vi kan inte ha ett system där man i högstadiet behöver veta vad man vill jobba med, och som sedan straffar dem som vill ändra sig. Det måste gå att prova, misslyckas och försöka igen. Idag är det inte möjligt, säger Granroth.
