Konsumtionen och produktionen av växtbaserade drycker som används som komplement, eller som alternativ, till animaliska mjölkprodukter har ökat markant under det senaste decenniet. Växtbaserade alternativ till animaliska mejeriprodukter får enligt lagstiftning i Finland inte använda sig av termer som mjölk eller grädde, trots att det är just dessa produkter de används som alternativ till. Senast i slutet av 2020 röstades det även i EU-parlamentet om en lag som skulle ta förbjudandet av namn ännu ett ytterligare steg, och även förbjuda växtbaserade produkter att använda ord som korv, plätt eller biff.

Ordet mjölk fungerar på samma sätt som ordet korv, och syftar på produktens form och inte direkt på innehållet. Gummimjölk sätter man som antihalk på mattor. Kalkmjölk används för avfärgning av kalputs. Kritmjölk används i rengöringsprodukter. När man pratar om mjölk framkommer det inte heller om man pratar om komjölk, getmjölk, eller bröstmjölk från en människa. Vårt språkbruk ändras hela tiden, och lagstiftningen kan inte sätta sig emot konsumenternas vilja eller beteende. Det är vilseledande att förbjuda ett produktnamn som konsekvent används av konsumenterna.

Finländsk produktion av växtbaserade produkter är en framgång för den inhemska livsmedelsindustrin och en stor exportvara. Varför försvårar den egna lagstiftningen för inhemsk matproduktion och -export, en produktion som dessutom är i enlighet med Finlands klimatmål? Ord som mjölk, grädde, biff eller ost hör inte till en enskild industris rätt att använda. Lagen skall försäkra att det tydligt framkommer på produkten att produkten inte innehåller animalier, men vidare skall man låta konsumenterna själva välja vad dom vill köpa utan att starka lobbyister från en konkurrerande industri lägger krokben.

Då konsumenterna konsekvent använder begreppet havremjölk är det mera vilseledande att tvinga producenterna till att använda havredryck.

Svensk Ungdom i Åboland anser därför att SU bör arbeta för:

– ATT lagstiftningen inte ska förhindra enskilda produkters rätt till att använda vissa vedertagna uttryck i sin marknadsföring eller i sitt namn.
– ATT växtbaserade produktnamn skall få innehålla ord som mjölk, grädde eller yoghurt.
– ATT matprodukter skall ha en tydlig och exakt innehållsförteckning.

Förbundsstyrelsens svar:

Motionären lyfter upp ett viktigt ämne med tanke på den återkommande samhällsdebatten kring livsmedelsindustrin. Förbundsstyrelsen anser att konsumenter nog kan se skillnad på animaliska och vegetariska eller veganska produkter fastän de skulle använda liknande termer i sina namn eller sin marknadsföring, som till exempel mjölk och havremjölk. Som motionären skriver är dessa produktnamn redan i vardaglig användning och det skulle därför inte i dagens läge vara ändamålsenligt att med lagstiftning ändra de termer som vissa livsmedel skulle få använda. Europaparlamentet har också tidigare ansett att köttsubstitut kan använda namn som innehåller köttrelaterade termer, så det vore logiskt att också mejeriprodukter och deras substitut hade liknande riktlinjer.

Utöver det anser förbundsstyrelsen att den nuvarande lagstiftningen gällande livsmedelsprodukters innehållsförteckning redan är tillräckligt strikt och ska därför inte ändras. Därmed anser förbundsstyrelsen att den tredje att-satsen som motionären förespråkar inte är ändamålsenlig för Svensk Ungdom.

Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för:

– ATT lagstiftningen inte ska förhindra enskilda produkters rätt till att använda vissa vedertagna uttryck i sin marknadsföring eller i sitt namn.
– ATT växtbaserade produktnamn skall få innehålla ord som mjölk, grädde eller yoghurt.

Utskottets förslag:

– ATT lagstiftningen inte ska förhindra enskilda produkters rätt till att använda vissa vedertagna uttryck i sin marknadsföring eller i sitt namn.
– ATT växtbaserade produktnamn skall få innehålla ord som mjölk, grädde eller yoghurt.

Kongressens beslut:

– ATT lagstiftningen inte ska förhindra enskilda produkters rätt till att använda vissa vedertagna uttryck i sin marknadsföring eller i sitt namn.
– ATT växtbaserade produktnamn skall få innehålla ord som mjölk, grädde eller yoghurt.