Text: Anna Hellberg, Foto: Casual Friday Studios
Vilket var det första valet du röstade i?
– När jag var ung var lagstiftningen annorlunda, så fast jag hade hunnit fylla 18 när det var presidentval år 1982 så fick jag inte rösta. Jag borde ha fyllt under det föregående året. Det tyckte jag var jätteorättvist. Mitt första val var alltså riksdagsvalet 1983, när jag var 19 år. Jag kommer ihåg att det var jättespännande att gå till röstningsbåset, och jag röstade redan då på SFP.
Hurdan var din relation till politik i tonåren?
– När jag gick i högstadiet var kärnkraftsfrågan jätteaktuell, och jag minns att jag i skolan höll ett brandtal mot kärnkraften. Min lärare kommenterade efteråt att det hade gjort ett intryck. Jag sneglade på politiken med ena ögat, och var jätteintresserad av historia i skolan. Men SU var inte så aktivt i Jakobstad på den tiden, så jag visste inte om den möjligheten.
Vad har du lärt dig av unga personer?
– Av unga lär man sig att livet är här och nu. Unga vill gärna ha klara svar på raka frågor och av mina egna barn har jag lärt mig att ju tydligare man kan vara i sina svar, desto bättre. Jag har också lärt mig om sociala medier, till exempel att använda Stories på Instagram. Jag tycker det är roligt då det ger mig en möjlighet att visa hur min vardag ser ut. Via sociala medier kan också de som är måttligt intresserade av politik bekanta sig med det. Det tror jag är viktigt.
– Svensk Ungdom vågar ifrågasätta, och det är jätte fräscht. De är duktiga på att lyfta upp frågor som vi i moderpartiet inte alltid tänker hemskt noga på. SU:are är också steget före i vissa sammanhang, och väldigt duktiga på att debattera, vilket jag uppskattar stort.
Det talas om att diskussionsklimatet i politiken blivit hårdare. Hur ser du att diskussionsklimatet i Finland påverkar ditt arbete som politiker?
– Det är en trist utveckling att diskussionsklimatet nog blivit hårdare. Sociala medier har sin roll i det här på gott och ont. Det är så lätt att kommentera någonting nedvärderande, generalisera, stämpla eller sprida rykten.
– Som politiker gäller det att sålla och koncentrera sig på det som är väsentligt för dagen och för att föra samhället framåt i en positiv anda, vilket vi gör i SFP. Men det betyder inte heller att man ska ge vika, utan våga stå på sig när det behövs. Trollen på nätet är en minoritet men de blir synliga när de gaddar ihop sig och går till gemensam attack på ett mål som de har valt ut.
En del unga tvekar att aktivera sig i politik av en rädsla att bli trakasserade på nätet. Vad skulle du säga till en ung person som oroar sig över detta?
– Du är inte ensam. Vi är flera i SFP och du är inte heller ensam i din kommun, det finns alltid hjälp och stöd att få. Vi får inte låta de negativa krafterna ta över i samhället – ett sådant samhälle vill vi inte ha. Jag tror att alla kommuner i Finland är betjänta av beslutsfattare som vill bygga samhället på dialog och hitta lösningar i stället för att söka konflikter. Det är såna beslutsfattare som SFP står för.
Om du idag som justitieminister kunde gå tillbaka till den Anna-Maja som ska ta sina allra första steg i politiken och ge ett råd till henne – vad skulle du då säga?
– Jag skulle säga: “Jättebra att du vill engagera dig, och du behöver inte vara nervös för att tala inför publik.” Under den första perioden i fullmäktige var jag jättenervös varje gång jag skulle säga nåt i salen. Det är något jag jobbat med under åren och idag har jag inga bekymmer med rampfeber.
Din politiska karriär började i kommunalpolitiken. Vad är säreget för just kommunalpolitik jämfört med rikspolitik?
– I kommunalpolitiken finns inte samma mekanism med regering och opposition, utan man söker tillsammans de bästa lösningarna för invånarna. I kommunpolitiken kan du få resultat till stånd ganska snabbt med din egen aktivitet.
– Under min första period i Jakobstads stadsfullmäktige var det brist på eftisplatser för första- och andraklassare. Jag gjorde en motion till fullmäktige om en extra grupp, och den ledde till resultat. Jag tror det till och med blev två nya eftisgrupper så alla barn i staden som hade behov av att gå på eftis kunde göra det. Det är bland det roligaste som finns att se klara resultat av sitt arbete. Visst kan vi i rikspolitiken också göra snabba beslut, men där handlar det ofta om mera långsiktiga mål.
Händelser på många håll i världen, till exempel i USA, har visat att en fungerande demokrati inte kan tas för givet. Varför är det värt att försvara demokratin?
– Så länge du är frisk tänker du inte på att hälsan är viktig, men då du blir sjuk märker du hur jätteviktig hälsan är. Det är lite på samma sätt med demokratin. Så länge demokratin fungerar märker man inte hur otroligt viktig den är. Demokrati handlar om att du och jag har rätt att ha våra egna åsikter, att rösta i val och ha bland annat ett egendomsskydd. Det finns åtskilliga exempel på varför allt annat än demokrati är dåligt. I grund och botten handlar det om att man ska få leva ett tryggt liv och vara sig själv. Därför behöver vi demokrati.
Vad kan vi göra för att förstärka demokratin i Finland och se till att den håller också i framtiden?
– Vi kan få fler människor att känna sig delaktiga. Förr fanns det mycket man gjorde tillsammans på talko, och jag tror att vi har tappat en del av det, vilket lett till att människors intresse att rösta i val har gått ner. Man kanske upplever att saker snurrar på ändå och att det man gör inte har någon betydelse, men visst har det betydelse! Om inte annat så syns det om destruktiva och negativa krafter får ta över.
– För att få människor med är det viktig att skapa möjligheter till delaktighet. Genom att rösta i val, men också genom att mellan valen vara med och påverka frågor i sin egen stadsdel eller sin egen kommun.
