I januari 2021 genomgick Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) en reform då yrkeshögskolestuderande blev en del av SHVS. Trots att mängden kunder har ökat med ungefär hälften har finansieringen inte ökat i samma grad. Också vårdbehovet har ökat på grund av den rådande pandemin. Studerande har kontaktat SHVS mer än tidigare och denna ökning har pågått flera år i rad. Svensk Ungdoms vice ordförande Veera Granroth säger att det här kommer att få långsiktiga inverkningar.
– Att behöva köa över sex månader för att få kontakt med en psykolog eller få en tid till tandgranskning är inte hållbart. Ju längre man behöver vänta med sina problem, desto större blir vårdbehovet, vilket ökar både på enskilda personers lidande och på kostnaderna. Dessutom leder de långa kötiderna till att studerande inte söker vård med låg tröskel. Studerande har inte heller råd att söka vård från den privata sektorn, säger Granroth.
Studenthälsan har tillsammans med högskolor och student- och studerandekårer fått projektfinansiering för att genom förebyggande åtgärder stöda studerandes välmående. Svensk Ungdom välkomnar finansieringen och är glad att det görs satsningar på det förebyggande arbetet, men poängterar ändå att det inte ensamt räcker för att lösa de problem som redan hunnit uppstå.
– Projektfinansieringen för diverse välmående-kampanjer hjälper inte dem som redan nu är i behov av professionell hjälp. Det krävs också resurser för att få bort den vårdskuld som uppstått. Högskolorna och student- och studerandekårerna gör redan sitt yttersta för att stöda studerandes välmående, men då någon behöver få hjälp hos till exempel en psykolog räcker inte dessa projekt. Finansieringen måste ökas för att få bot på köerna som redan finns och fortsätter att växa, betonar Granroth.
