Bild: Beväringsförbundet. Text: Ellinor Juth
Svensk Ungdom jobbar för att värnplikten ska reformeras för att uppfylla dagens behov. Tyvärr är dagens försvar utdaterat. Det är självklart viktigt att upprätthålla den beredskap vi har, men det innebär inte att systemet inte kan göras mer ändamålsenligt.
Lagen om värnplikten är en av få lagar i Finland som behandlar män och kvinnor olika. Den är baserad på utdaterade traditioner och könsstereotyper som det inte finns några bra orsaker att hålla fast vid. Svensk Ungdom förespråkar en selektiv värnplikt, vilket innebär att alla, oavsett kön, kallas på uppbåd och de som är bäst lämpade väljs för att utföra värnplikten. Vem som är bäst lämpad kan avgöras genom att testa bland annat fysisk styrka – men också motivation. Systemet skulle inte minska på antalet personer som utför värnplikten, men däremot garantera att alla har samma utgångsläge. Ett rättvist och jämställt system skapar också ett mer trovärdigt försvar. Samtidigt skulle uppbådet fungera som en hälsokontroll för alla unga, och stärka den förebyggande hälsovården. Antalet beväringar skulle fastställas av försvarsmakten, vilket skulle göra det lättare att både planera Finlands försvar men också förutse kostnader.
”Ett medlemskap i Nato, tillsammans med ett fungerande och trovärdigt försvar, skulle trygga Finlands säkerhet ytterligare.”
Svensk Ungdom anser att Finland bör utöka det internationella försvarssamarbetet, både inom Norden och EU. I Norden bör Finland ta en aktivare roll för att utöka samarbetet inom övervakning av hav, luft och cyberrymd, samt genomföra standardisering och gemensam anskaffning av materiel. Att övergå från nationell autonomi till regional solidaritet i försvarsfrågor bygger på obestridligt förtroende. Därför kan inte processen påtvingas eller påskyndas.
Försvarssamarbetet inom EU ska föras framåt genom en effektiv och slagkraftig säkerhetsagenda, bland annat genom att vidareutveckla EU:s snabbinsatsstyrka och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (CSDP), samt genom aktivt deltagande i fortsatta projekt under ramen för PESCO. Målet inom Norden och EU är att effektivera samarbetet på olika regionala nivåer. Samarbetet ska fungera som ett komplement till försvarsarbetet inom Nato. Det säkerhetspolitiska läget har under en tid varit instabilt i Europa och diskussionerna kring Nato har blivit allt mer aktuella.
Svensk Ungdom anser också att Finland bör ansöka om medlemskap i Nato, eftersom en bättre försvarssamordning kan stabilisera läget och trygga vår säkerhet. Finland samarbetar redan i nuläget mycket med Nato, och det är i vårt intresse att också delta i organisationens beslutsfattande. Ett medlemskap i Nato, tillsammans med ett fungerande och trovärdigt försvar, skulle trygga Finlands säkerhet ytterligare.
