På senare tid har det blivit allt mer tydligt att klimatfrågor och rättvisefrågor går hand i hand. De som gjort minst för att bidra till koldioxidutsläppen drabbas hårdast av att klimatet blir allt mer oberäkneligt, samtidigt som kommande generationer riskerar att åläggas ett tyngre klimatansvar. Även omställningen kan beaktas ur ett rättviseperspektiv. Att omställa ett fossiloberoende samhälle och genomgå den massiva systemförändring som krävs kommer att bidra till att vissa klarar sig bättre än andra. Hur säkerställer vi då att de som redan strukturellt missgynnas inte glöms bort i strävan efter ett hållbart samhälle?

Den politiska definitionen av rättvis omställning är att ingen ska drabbas oskäligt av klimatpolitiken. Det saknas dock en juridisk definition av villkoren, vilket skulle ge mer tyngd åt begreppet. Här kunde Finland följa i Spanien och Skottlands fotspår och i klimatlagen juridiskt definiera villkoren för en rättvis omställning. För att få bukt med strukturella orättvisor bör vissa gruppers rättigheter beaktas. Ett exempel på orättvisa som bör åtgärdas är minskningen av de samiska rättigheterna och undanträngningen av betesmarker. De samiska rättigheterna måste tillgodoses för att vi ska kunna hävda rättvisa.

Den nya klimatlagen är ett stort och viktigt lagstiftningsprojekt och den bör bemöta kommande generationers behov, samt överensstämma med forskning och internationella avtal. För att säkerställa detta kunde en mekanism som förpliktar makthavarna till åtgärder införas. Om regeringens klimatårsberättelser eller andra utredningar visar att vi sackar efter kunde mekanismen ålägga regeringen att skärpa klimatpolitiken. För att ytterligare säkerställa att olika samhällsgrupper beaktas kan civilsamhället ges rätt att överklaga klimatplanerna.

rför anser Annika Lepistö att Svensk Ungdom bör arbeta för:

ATT civilsamhället ges rätt att överklaga de statliga klimatplanerna
ATT ursprungsbefolkningen involveras i beslutsfattandet, speciellt när beslut och policys påverkar mark- och vattenanvändning i Sápmi, de traditionella samiska områdena
ATT klimatlagen får en mekanism för självkorrigering
ATT villkor för rättvis omställning definieras juridiskt

Förbundsstyrelsens svar:

Motionären lyfter fram ett otroligt viktigt tema med tanke på klimatkrisen och de åtgärder som införs för att stävja klimatkrisen. Svensk Ungdom har länge förespråkat att åtgärderna ska beakta en social rättvisa för att exempelvis människor på landsbygden inte ska drabbas oproportionerligt hårt av de åtgärder som införs. Samtidigt är det otroligt viktigt att också Finland inför starka åtgärder för att minska på utsläppen och förbundsstyrelsen har också under det gångna året kommit med otaliga förslag för hur Finland ytterligare kunde minska på sina utsläpp.

Trots den goda andemeningen i motionen anser förbundsstyrelsen att den första att-satsen är problematisk. Det finns ännu inga klara strukturer för hur civilsamhället kunde överklaga beslut och det framkommer heller inte i motionen om vad som de facto menas med civilsamhället. För att civilsamhället ska kunna överklaga beslut krävs också en stark enighet inom civilsamhället, vilket förbundsstyrelsen ser som orealistiskt åtminstone just nu. Samtidigt finns det en hel rad andra åtgärder civilsamhället i dagens läge kan göra för att visa sin åsikt i frågan om beslut kring klimatpolitik och därmed anser förbundsstyrelsen också att att-satsen inte behövs. Med den här motiveringen som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att den första att-satsen i motionen tas bort och inte föranleder några åtgärder.

Däremot förespråkar förbundsstyrelsen varmt de resterande att-satserna för att förbundets miljö- och klimatpolitik skall bli ännu mer socialt rättvis och särskilt med tanke på minoriteter. Att-satserna skapar också en juridisk definition för hur rättvis omställning ska definieras, vilket verkligen behövs för att kunna basera sin politik på den socialt rättvisa omställningen. Utöver det här har förbundsstyrelsen även gjort en teknisk korrigering i ordet Sapmí från motionärens ursprungliga att-sats. Motionärens yrkande är därmed enligt förbundsstyrelsen viktig och något som även förbundsstyrelsen hoppas att kongressen kommer att omfatta.

Därmed anser förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för:

ATT ursprungsbefolkningen involveras i beslutsfattandet, speciellt när beslut och policys påverkar mark- och vattenanvändning i Sapmí, de traditionella samiska områdena.
ATT klimatlagen får en mekanism för självkorrigering.
ATT villkor för rättvis omställning definieras juridiskt.

Utskottets förslag:

ATT ursprungsbefolkningen involveras i beslutsfattandet, speciellt när beslut och policys påverkar mark- och vattenanvändning i Sapmí, de traditionella samiska områdena.
ATT klimatlagen får en mekanism för självkorrigering.
ATT villkor för rättvis omställning definieras juridiskt.

Kongressens beslut:

ATT ursprungsbefolkningen involveras i beslutsfattandet, speciellt när beslut och policys påverkar mark- och vattenanvändning i Sapmí, de traditionella samiska områdena.
ATT klimatlagen får en mekanism för självkorrigering.
ATT villkor för rättvis omställning definieras juridiskt.