Covid 19-pandemin har radikalt förändrat digitaliseringens roll i samhället och har avslöjat behovet av att påskynda den digitala utvecklingen. Det har lett till att EU-kommissionen tog fram en vision för EU:s väg mot en digital övergång fram till år 2030, kallad ”Communication 2030 Digital Compass: The European Way for the Digital Decade”. Den digitala strategin innehåller flera milstolpar gällande elektronisk identifiering (eID). Till exempel bör alla viktiga offentliga tjänster vara tillgängliga online och 80 % av hela EU medborgare bör använda eID:s år 2030. En obligatorisk implementering av nationell elektronisk identifiering inom alla EU:s medlemsstater skulle vara ett steg i rätt riktning och överensstämmer väl med syftet med strategin och det är ett stort steg i riktning mot en helt digitaliserad union. Det finns dock ingen skyldighet för EU medlemsstaterna att erbjuda ett nationellt eID för sina egna medborgare eller göra det förenliga med tjänster i andra medlemsstater. Det finns stora skillnader mellan olika länder, medan vissa erbjuder mycket digitaliserade tjänster till sina medborgare och andra gör det inte. Vi borde arbeta för en mer enat EU när det gäller digitalisering och stödja de länder som släpar efter i utvecklingen. En obligatorisk implementering av nationella eID skulle bidra till den utvecklingen. Kommissionen har lagt fram ett nytt förslag till förordning om digital identitet som kommer att komplettera eIDAS. I detta förslag ligger fokus på att säkra tillgång till pålitliga elektroniska identitetslösningar, se till att dessa lösningar är kopplade till en mängd olika attribut, bygga en acceptans av kvalificerade förtroendetjänster i EU och garantera lika villkor för deras tillhandahållande. Det ligger i vårt intresse att våra eID ska vara förenliga med de övriga länderna i Europa.
Samtidigt på e-identifikationen blir allt mer vanlig och det nya status quo är det också dags att vårt valförfarande och röstning hänger med i utvecklingen. Finland har gått till val två gånger under corona-pandemin där man båda gångerna stött på risker med smittspridning och medborgare som haft svårt att rösta på grund av karantänsbestämmelser. Förutom att ett alternativ till att fysisk gå till vallokalen och rösta, skulle ett elektroniskt röstningsförfarande underlätta röstning i undantagstillstånd och främja demokratin då det sannolikt också skulle höja valdeltagandet. I Estland har man haft elektronisk röstning sedan 2005 i kommunalval och 2007 i parlamentsvalet. Sipiläs regering drog linjen att alla val önskades utföras elektroniskt. En arbetsgrupp utnämndes och kom med en rapport som menade att det inte skulle vara tillräckligt säkert och inkluderande. Detta var 5 år sedan. Nu om inte förr är det bevisat hur viktigt det är att hänga med i digitaliseringen, och röstningen måste givetvis kunna genomföras på ett säkert sätt men det är nu vi måste börja komma med lösningar. Med elektronisk röstning blir det färre misstag. När man röstar på papper kan felaktiga siffror och oläslig handstil göra röstsedlar ogiltiga. En dator skulle bara släppa igenom korrekt ifyllda valsedlar. Rösträkningen skulle också gå snabbare.
Därför anser Svensk Ungdoms internationella utskott, SU i Helsingfors och övriga Finland och SU i Nyland att Svensk Ungdom ska jobba för:
- ATT Europeiska unionen ska anta en obligatorisk bestämmelse om nationell elektronisk identifiering i varje medlemsstat.
- ATT se till Finlands elektroniska id är förenligt med de övriga EU medlemstaternas.
- ATT Europeiska unionen ska integrera kravet på tillhandahållande av nationell elektronisk identifiering i EU-förordningen kallad eIDAS.
- ATT elektronisk röstning införs i alla val i Finland som ett alternativ till traditionell röstning.
Förbundsstyrelsens svar:
Frågan om eID är en gammal klassiker inom Svensk Ungdom. Redan för ungefär tio år sedan var SU aktivt med i att lyfta fram frågan om ett nordiskt medborgarskap i våra nordiska sammanhang. Diskussionen resulterade i en resolution till Ungdomens Nordiska råd om ett nordiskt medborgarskap, som också godkändes under sessionen i fråga. Efter det arbetade man fram en resolution i Nordiska Rådet, med SFP i spetsen, om ett nordiskt eID. Orsaken till varför det blev eID och inte medborgarskap var närmast teknisk, för att beslut i Nordiska Rådet gärna ska fattas med så stor majoritet som möjligt enligt den rådande kutymen.
Projektet om ett nordiskt eID har under åren blivit större, och omfattar nu ett nordiskt-baltiskt eID, som ska vara kompatibelt med EU:s elektroniska ID-system. Det tar dock länge att få alla system uppkopplade, och Finland släpar ganska mycket efter. Trots detta är beredningsarbetet i full gång, och Finland ska också vara med senast inom några år. Med den här motiveringen som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att de tre första att-satserna inte ska föranleda några åtgärder.
Motionären har också valt att lyfta fram frågan om elektronisk röstning. Elektronisk röstning är något som förbundsstyrelsen förhåller sig positivt till, och vill gärna se det som ett alternativ till den redan mångfaldiga röstningsmöjlighetspaletten. En möjlighet att kunna rösta elektroniskt skulle föra valen närmare väljare, och speciellt unga väljare skulle ha flexiblare möjligheter att delta i våra val. Val kan arrangeras tryggt även elektroniskt, vilket man redan gör i flera länder. Speciellt Estland är en föregångare, och ett digitalt utvecklat land som Finland ska också kunna erbjuda det som en möjlighet. Därför har förbundsstyrelsen valt att förespråka förslaget om att elektronisk röstning införs som ett alternativ i alla val i Finland.
Därför anser förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för:
- ATT elektronisk röstning införs i alla val i Finland som ett alternativ till traditionell röstning.
Utskottets förslag:
- ATT elektronisk röstning införs i alla val i Finland som ett alternativ till traditionell röstning.
- ATT se till Finlands elektroniska id är förenligt med de övriga EU medlemstaterna.
Kongressens beslut:
- ATT elektronisk röstning införs i alla val i Finland som ett alternativ till traditionell röstning.
