Finland utvecklas alltmer mot ett högteknologiland som siktar på att bli exportör av innovationer och avancerad teknologi. Mycket uppmärksamhet har på sistone riktats mot att forskning bör vara fokuserad på nya innovationer och produkter som går att sälja. I det långa loppet är detta dock inte idealt, eftersom nya innovationer inte kan göras utan de nya upptäckter som fås från grundforskningen. Sådana grundläggande nya rön kan inte beställas, utan kräver tid och resurser för att uppkomma.

De statliga forskningsanslagen har sjunkit märkbart i Finland under de senaste decennierna. Undermålig finansiering av forskning leder till att begåvade forskare söker sig utomlands i jakten på bättre löner, karriärmöjligheter och anställningstrygghet. Detta i kombination med en oproportionerlig fokus på produktinriktad innovation urholkar den finländska forskningsmiljön och leder i det långa loppet till en innovationsskuld.

Vi måste höja de statliga forskningsanslagen till motsvarande nivå som i övriga Nordiska länder för att trygga både forskningens kvalitet och produktivitet och tillgången på kompetenta forskare. Exempelvis Sverige använder 3,7% av statsbudgeten till forskning och utveckling [1]. Den nuvarande målsättningen för Finlands regering är att medlen för forskning och utveckling ska uppnå 4% av statsbudgeten till år 2030, vilket skulle lyfta Finland till en konkurrenskraftig nivå först om åtta år.

Därför föreslår Miljöpolitiska utskottet att SU skall jobba för:

  • ATT de statliga forskningsanslagen höjs till 4% av statsbudgeten redan år 2025.
  • ATT finansiering av grundforskning ges större vikt.

[1] https://www.vr.se/analys/svensk-forskning-i-siffror.html

Förbundsstyrelsens svar: 

Motionären lyfter fram ett ytterst aktuellt ärende. I enlighet med vad motionären skriver har de statliga forskningsanslagen sjunkit märkbart i Finland under de senaste decennierna. Detta är en oroväckande utveckling för den finländska forskningens framtid. Satsningar på forskning som fokuserar på innovationer och produkter som går att sälja är nödvändiga, men dessa satsningar kan inte tas från grundforskningens finansiering. För att Finland ska kunna vara ett toppland inom forskning och utveckling kan man inte tillåta att det uppstår innovationsskulder till följd av att forskare flyttar bort från Finland på grund av brister i lön och anställningstrygghet.

För att trygga den finländska forskningens internationella konkurrenskraft, kvalitet, produktivitet och tillgången till kompetenta forskare behöver de statliga forskningsanslagen höjas. Det behöver göras inom en snabbare tidtabell än den som regeringen nu förespråkar. Samtidigt är det viktigt att frångå trenden där projekt ofta finansieras framom en grundtrygghet vilket leder till att flertalet forskare behöver lägga tid på att ständigt ansöka om finansiering istället för att fokusera på det viktiga, alltså sin forskning. 

Motionärens yrkan är därmed enligt förbundsstyrelsen viktig och något som även förbundsstyrelsen hoppas att kongressen kommer att omfatta. 

Därmed anser förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för:

  • ATT de statliga forskningsanslagen höjs till 4% av statsbudgeten redan år 2025.
  • ATT finansiering av grundforskning ges större vikt.

Utskottets förslag:

  • ATT de statliga forskningsanslagen höjs till 4% av statsbudgeten redan år 2025.
  • ATT finansiering av grundforskning ges större vikt.

Kongressens beslut:

  • ATT de statliga forskningsanslagen höjs till 4% av statsbudgeten redan år 2025.
  • ATT finansiering av grundforskning ges större vikt.