Enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 har flyktingar världen över rätt till skydd från konflikt, våld och förtryck. Konventionen definierar flyktingars rättsliga ställning: vem som är en flykting samt hens rättigheter och skyldigheter. Enligt konventionen får inte en flykting skickas tillbaka till ett land ifall det innebär fara för hens liv eller säkerhet.
Klimatflyktingar ryms enligt nuvarande konvention inte inom definitionen för vad en flykting är. Det här anser Svensk Ungdom att är en hål som bör täppas inför att klimatförändringens följder blir allt mer konkreta.
– Den klimatkatastrof som pågår tvingar människor att fly från sina hem och söka asyl. Klimatkatastrofen har ökat på extrema väderfenomen, såsom torka, översvämningar och stormar. Dessa väderfenomen påverkar främst fattiga länder och önationer, som har bristfälliga medel för att förbereda sig inför katastrofer. Invånarna i dessa länder lider stor risk att tvingas lämna sina hem, säger Bertha Simojoki, förbundsstyrelsemedlem i SU.
Uppgifterna om hur många klimatflyktingar världen kommer se de kommande decennierna varierar. Enligt världsbanken kommer det år 2050 att finnas uppskattningsvis 143 miljoner människor som tvingas fly på grund av klimatförändringarna. Dessa personer måste tas i beaktande också i FN:s flyktingkonvention och varje flykting måste garanteras skydd.
FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, agerar enligt flyktingkonventionen och letar efter lösningar på flyktingproblem.
– För att alla flyktingar ska få jämlik status och lika möjligheter för skydd, får klimatflyktingar inte exkluderas. Vi måste bli mer proaktiva i klimatarbetet och vi behöver en plan för hur vi tar emot dem som tvingas fly på grund av klimatförändringarna. Ett första steg är att definiera dem som flyktingar, och det här måste Finland aktivt arbeta för på den internationella arenan, avslutar Simojoki.
