I slutet av 2020 annonserade Litauens nybildade regering att man ville ha en “värderingsbaserad utrikespolitisk linje”. Premiärminister Ingrida Simonyte nämnde samtidigt att hon alltid har varit skeptiskt inställd mot Kina. Det följande året bjöd Litauens regering en delegation från Taiwan för att stärka relationerna med varandra, vilket också resulterade i öppningen av ett officiellt taiwanesiskt kontor i Vilnius där det kallas Taiwan framför Taipei. Sedan dess har handeln mellan Taiwan och Litauen ökat snabbt. Taiwan avser skapa en fond på 176 miljoner euro att investera i Litauen. I november 2022 tillkännagav även Taiwan, att de avser investera 10 miljoner euro i datorchipproduktion i Litauen.

– Republiken Kina, bättre känt som Taiwan, är en liberal demokrati till skillnad från Folkrepubliken Kina på fastlandet. Eftersom Taiwan har ett öppet politiskt landskap och antar progressiva beslut, till exempel legaliseringen av samkönade äktenskap 2019, samt för att landet har en avancerad ekonomi, kan Taiwan vara en essentiell handelspartner för Finland, anser Benjamin Bergan, ordförande för SU:s internationella utskott, och Viljami Kaskiluoto, medlem i utskottet.

Folkrepubliken Kinas reaktion har varit att fördöma och sanktionera Litauen. De kallade hem sin ambassadör och krävde senare att EU får Litauen att korrigera sig. Det har inte hänt trots att EU har en gemensam Ett Kina-politik. EU:s utrikeschef, Josep Borrell, samt Litauens vice utrikesminister Mantas Adomena, har båda uttalat att de önskar skapa djupare ekonomiska relationer med Taiwan även om de inte erkänt Taiwan som en egen stat.

– I Svensk Ungdom anser vi att Finland måste följa Litauens exempel. Taiwan har en avancerad ekonomi och en liberal demokrati, och Finland kan hitta en god handelspartner i Taiwan. Finland måste fördjupa sina bilaterala relationer med Taiwan och tillåta Taiwan att ändra namnet på sitt representativa kontor i Helsingfors om de skulle önska det, utan att Finland motsätter sig. Taiwan är ett fritt land såsom Finland vilket måste beaktas i utrikespolitiken,  avslutar Bergan och Kaskiluoto.