Redan före coronakrisen upplevde var tredje högskolestuderande psykiska svårigheter och mycket stress. Under året har läget försämrats betydligt, och är nu kritiskt. En av orsakerna är den ekonomiska situationen, bland annat eftersom många arbetsmöjligheter för unga har fallit bort. Många har blivit utan sommarjobb och många hotas bli av med studiestödet på grund av för få studiepoäng, då distansundervisningen försämrat mångas möjligheter att studera.

Svensk Ungdoms vice ordförande Veera Granroth är orolig för vad denna situation får för långsiktiga inverkningar.

– Alla är medvetna om de risker som långsiktig stress medför, och ändå är man villig att sätta unga i en situation där deras grundtrygghet är hotad. Kortsiktigt beslutsfattande löser inte långsiktiga problem och genom förebyggande åtgärder sparar man mycket i längden. Studiestödet ska möjliggöra studier på heltid och studerande ska inte behöva avbryta sina studier på grund av sin ekonomiska situation.

– Konkreta stödåtgärder vore att höja på studiestödets belopp till samma nivå som det var före nedskärningarna 2017, öka på antalet studiestödsmånader samt att tillfälligt minska på antalet studiepoäng som krävs för att få studiestödet, säger Granroth.

Svensk Ungdom skrev en motion om ämnet till SFP:s partidag, som partidagen godkände. Tidigare under våren lovades också flexibilitet kring studiestödsmånaderna och utbetalningen av studiestödet, men resultaten av dessa löften har blivit obefintliga.

– Nu behöver regeringen förverkliga sina löften om att vara en regering som satsar på utbildning och unga. Ifall det inte nu sätts tillräckliga resurser för att förbättra situationen, kommer kostnaderna att öka betydligt mera i längden, och framförallt kommer det mentala illamåendet att öka. Högskolestuderande har varit ensamma med sina problem redan länge.