Under min skoltid har jag sysslat med en del företagande, bland annat genom att sälja julkalendrar med finlandssvenskt tema. Jag har lärt mig en hel del om skapandeprocesser, försäljning, marknadsföring, bokföring och ledarskap. Ungt företagande, att ungdomar yrkar företagsamhet, har ett utbildande och förberedande syfte inför arbetslivet och låter ungdomar tillämpa de kunskaper som erhålls i skolan. Samtidigt skadar det inte att bidra till ekonomin.
Text: Victor Dahlberg, Bild: Marie Krogius
Det finländska startup-klimatet är välmående. Helsingfors har utmärkt sig som ett centrum för startups inom exempelvis teknologi, och stora evenemang som Slush förenklar nätverkande och investeringar. Samtidigt stöder regeringen aktivt lovande startups genom bland annat Business Finland.
Men det finns även hinder inom den finländska företagsamheten – särskilt när företaget är i startgroparna. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är Finland ett av länderna i EU där det tar längst tid att starta ett företag. Utländska investeringar i finländska företag ligger också på en lägre nivå jämfört med resten av Norden och försvåras ofta av restriktioner, höga skatter och byråkrati. Språkbarriären kan också vara en avskräckande faktor när det kommer till utländska investerare och i samarbetsprojekt med utlandet.
Något som behövs mer av är incitament för unga, och inte bara etablerade start-ups eller företag som verkar i Helsingfors.
En annan utmaning är att en stor del av de internationella studerandena i Finland återvänder hem efter sina studier, delvis på grund av det svåra språkklimatet och byråkratiska samhället. För att främja ungt företagande är det viktigt att dessa internationella studerande, som kan bidra med kontakter och kunskap, deltar i samhället och entreprenörskapen. Då är det viktigt att vi skapar ett utvecklat språkklimat och tillräckliga incitament för studerandena att stanna i landet.
Något som också behövs mer av är incitament för unga, och inte bara etablerade start-ups eller företag som verkar i Helsingfors. Runtom i landet borde företagsamhet uppmuntras redan i grundskolan. Det är viktigt att samtidigt beakta den utbildande inverkan som företagsamhet kan ha. När ämnen som kodning – som nu och i framtiden kommer att vara oerhört viktiga kunskaper inom näringslivet – börjar läras ut i grundskolan, är det viktigt att också låta studerande tillämpa sina kunskaper i praktiken.
Handledning inom marknadsföring, innovation, finansiering och redovisning ska vara lättillgängligt för unga företagare via skolor och organisationer. Just nu är antalet företagarlinjer och inriktningar i skolor väldigt lågt. Det finns inte ett enda svenskspråkigt gymnasium med en företagarlinje i huvudstadsregionen. Det närmaste gymnasiet finns i Kyrkslätt. Finskspråkiga gymnasier, som Etu-Töölön lukio, har emellertid företagarlinjer. Till och med i Finlands startup-huvudstad saknas svenskspråkigas möjligheter till introduktion i företagsamhet på andra stadiet.
Både myndigheter och organisationer kan bidra till att stödja ungdomars företagsamhet. Organisationer som Ung Företagsamhet bidrar redan med mycket handledning för unga som intresserar sig för företagsamhet, men skolorna måste göra mera. Ung Företagsamhet har ett program för elever som sträcker sig från grundskolan till högskolan. Programmet introducerar ungdomar till att starta eget. Det krävs dock att fler skolor också implementerar programmet eller liknande program. Kommuner kunde också ordna evenemang för unga företagare, med syftet att främja nätverkande och handledning.
I framtiden ska tröskeln till företagsamhet vara låg.
Covid-19-pandemin har varit mycket tung för sårbara företagare. Bara under det första halvåret av 2020 gick 1 200 företag i konkurs och det har varit mycket osäkert att starta eget under de senaste två åren. Nu när vi förhoppningsvis är på väg ut ur pandemin, är det speciellt viktigt att uppmuntra till företagsamhet på alla möjliga vis. För att motverka osäkerheten kring företagsamhet, vilken kan skrämma i väg många ungdomar, måste stöd och handledning för unga företagare utvecklas, och incitamenten ökas. Ett konkret exempel på incitament är att höja startpengen för unga företagare. Skattelättnader och ett utvecklat stödprogram är också något som myndigheterna kan ta initiativ till för att uppmuntra till företagsamhet.
I framtiden ska tröskeln till företagsamhet vara låg. Företagsamhet bland ungdomar ska uppmuntras och underlättas, både på svenska och finska, samtidigt som det är viktigt att internationella språk som engelska kommer i användning. I skolan borde företagsamhet fungera som ett komplement till undervisningen. Allt detta för att bidra till en erfaren arbetskraft och ett välmående näringsliv.
