Dan Cederlöf

Publicerad

Jaa tämä artikkeli

Unga vill lyckas men samhället står i vägen

Unga kallas gärna ”vår framtid”, men siffror från den senaste ungdomsbarometern visar att framtidstron bland Finlands unga håller på att vittra sönder. Enligt den nyligen publicerade ungdomsbarometern känner endast 17 procent av unga i Finland optimism inför världens framtid, samtidigt som tillfredsställelsen med det egna livet har rasat under de senaste fem åren. Varannan ung ser alltså negativt på världens framtid.

 

– Det finländska samhället befinner sig i en paradoxal situation. Samtidigt som kraven på högskoleutbildning skruvas upp, genomförs omfattande nedskärningar inom utbildningssektorn. Detta skapar en ohållbar press på en generation där den största stressfaktorn redan är oron för hur man ”borde” leva sitt liv och rädslan för att inte hitta ett jobb, säger Svensk Ungdoms förbundsordförande Dan Cederlöf

 

Krisen är inte bara psykologisk, den är djupt strukturell. Idag känner hela 70 procent av unga en stark press inför att hitta jobb – något som tidigare generationer såg som en självklarhet. Osäkerheten beror på att en yrkesutbildning inte längre garanterar anställning, samtidigt som en gymnasieexamen ofta inte räcker för att ens få in en fot. Problemet förvärras av att unga ofta får råd från äldre generationer som bygger på en verklighet som inte längre finns.

 

– Vi måste inse att dagens unga inte längre har möjligheten att bara få vara unga i lugn och ro; de tvingas planera för ”sedan” innan de hunnit leva i nuet. Förväntningarna idag har blivit större och fler, medan man inte har gett mer tid för att uppnå sagda förväntningar. Det är inte bara maskinerna som ska effektiviseras, utan även människorna i samhället, säger Cederlöf.

Finland behöver en tillväxtpolitik som aktivt hjälper unga in på arbetsmarknaden, istället för kortsiktiga nedskärningar och skattehöjningar som i praktiken bromsar nästa generations möjligheter redan vid startlinjen. Om samhället inte agerar nu, riskerar vi att förlora den potential som ska bära samhället vidare.

– Att prioritera ungas psykiska hälsa är en nödvändig investering vi inte kan undvika. Vi kan inte förvänta oss en optimistisk framtidssyn om vi vägrar bemöta den paradox som unga lever i idag. Det är dags att gå från att passivt prata om orosmoment till att faktiskt leverera de verkliga lösningar som krävs för att unga ska kunna känna framtidstro igen, avslutar Cederlöf.

Fortsätt läsa