Det nuvarande pensionssystemet är för tungt för den offentliga ekonomin. Det medför inte bara kostnader i form av pensionsavgifter, utan bromsar också den ekonomiska tillväxten när personer som är arbetsföra går i pension för tidigt.
Helsingin Sanomat rapporterade den 6 oktober att cirka 60 procent av 65–74-åringarna anser sig vara fullt arbetsföra, och denna andel kommer sannolikt att öka ytterligare i takt med att arbetslivet genomgår radikala förändringar. Men bördan av vårt pensionssystem, där de största utgifterna ligger i början av karriären, läggs på de yngre generationernas axlar. Det är inte rättvist, säger Jere Tapio, ordförande för Centerungdomen.
I Finland betraktas pensioner som öronmärkta tillgångar som skyddas av den grundlagsenliga rätten till egendom. Denna tolkning är dock missvisande. Pensioner är inte tillgångar som sparats av enskilda individer, utan snarare ett system för inkomstöverföring mellan generationerna där arbetande människor finansierar dagens pensioner.
”I praktiken kräver det nuvarande systemet att yngre generationer avstår från en fjärdedel av sin lön så att en frisk 70-åring kan bo ensam i en 120 kvadratmeter stor lägenhet i Eira och kalla det sin rättighet”, säger Dan Cederlöf, ordförande för Svensk Ungdom.
Den ökande livslängden och den sjunkande försörjningskvoten kräver reformer för att säkerställa att systemet förblir rättvist och funktionellt i framtiden. Det räcker inte att koppla pensionerna till livslängden. Den nuvarande pensionsåldern (fastställd till 63–68 år beroende på födelseår) är för låg om mer än hälften av befolkningen är fullt arbetsföra i denna ålder.
“Syftet med pensionen är att trygga försörjningen när arbetsförmågan inte längre räcker till. Många har en missuppfattning om att samhället skulle ha en skyldighet att ge pension till fullt arbetsföra människor bara för att de fyllt en viss ålder. Jag hoppas att attitydklimatet förändras till ett där alla arbetar utifrån sin förmåga, inte sin ålder”, säger Samlingspartiets ungdomsförbunds ordförande Binga Tupamäki.
I Danmark har man redan beslutat att höja pensionsåldern till 70 år, och samma fråga kommer snart att hamna på bordet i de övriga nordiska länderna. Ett centralt mål för pensionsreformen borde vara att sänka pensionsförsäkringsavgifterna avsevärt, för att uppmuntra arbete och företagande. På längre sikt bör pensionssystemets hållbarhet och rättvisa mellan generationerna granskas med mod.
“I Finland bör man överväga att införa ett pensionstak. Politikerna måste hitta modet att fatta de nödvändiga belsuten om en reform ev pensionssystemet innan systemet kollapsar på de yngre generationernas bekostnad”, föreslår Sannfinländska ungdomsförbundets ordförande Lauri Laitinen.
