Människorättsbrotten och situationen i landet gör det problematiskt att Myanmar år 2019 var det land som fick fjärde mest bistånd från Finland.
Natten till måndag genomgick Myanmar en militär statskupp, och landets regeringschef Aung San Suu Kyi blev därmed fråntagen makten. Nu är det militären och dess ledare Min Aung Hlaing som meddelat att de kommer att hålla makten i ett år för att sedan hålla ett nytt val. Ingen av dessa ledare är ett bra alternativ för Myanmar, säger Svensk Ungdoms förbundsstyrelsemedlem Tyko Hertzberg.
Under de tre senaste åren har man systematiskt utrotat det muslimska minoritetsfolket rohingyerna, ett folkmord som Suu Kyi fått stå till svars för i människorättsdomstolen i Haag.
– Myanmar har varit under lupp ända sedan förföljelsen av rohingyerna började år 2017. Minoritetsbefolkningen har även fråntagits sin rösträtt, vilket i sig gör det förra valet icke legitimt. Suu Kyi borde ha blivit avsatt för länge sedan, säger Hertzberg.
Läget för rohingyafolket blir ändå inte bättre under en militärjunta. Att Aung San Suu Kyi är besatt i husarrest är heller inte en lösning. Militären är en lika brutal – om inte brutalare – ledare än Suu Kyi.
Människorättsbrotten och situationen i landet gör det problematiskt att Myanmar år 2019 var det land som fick fjärde mest bistånd från Finland.
– Finlands humanitära bistånd skall i regel skänkas till länder som följer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Myanmar bryter mot dessa kontinuerligt. Rätten till fria och öppna val måste säkerställas i landet, och om detta inte sker bör Finland se över sitt humanitära bistånd till Myanmar, säger Hertzberg.
