År: 2019
Regeringen bestämmer årligen i samband med statsbudgeten om basfinansieringen, sedan avisar undervisnings- och kulturministeriet den för högskole-och universitetssektorn. Basfinansieringslagen fördelas mellan universiteten och yrkeshögskolorna enligt en modell som huvudsakligen grundar sig på prestationerna inom utbildning och forskning och för yrkeshögskolornas del enligt prestationerna inom utbildning samt forsknings- och innovationsverksamhet. Utöver basfinansieringen får högskolorna finansiering från andra källor.
Universitets och högskolornas finansieringsmodell förnyas år 2021. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen inledde arbetet med en vision som definierar målen för högskoleutbildningen och forskningen fram till år 2030. Visionen utarbetades i brett samarbete med högskolesamfundet och relevanta intressegrupper och publicerades år 2017. Statsrådet accepterade 17.1 den nya finansieringsmodellen.
Tyngdpunkten i det nya finansieringsmodell är att öka utexaminerade och att de följer utsatta tiden för att bli utexaminerad. Från och med år 2021 avlagda exam avgör 56% av finansieringen för yrkeshögskolor och 30% för universitet. Resultatsorienterade finansieringsmodellen minskar på unis autonomitet och minskar möjligheter för paradigmskiften eftersom modellen stärker normativa ramar om forskning.
Vägen framåt i dagens värld är personer med hög kunskap sakmässigt, men även en förmåga att analytiskt förhålla sig till omvärlden, högskolorna gör oss till detta. I flera yrken är det dessutom viktigt att skaffa arbetserfarenhet redan under studietiden. En minskad autonomi och utrymme för flexibilitet minskar universitets och utbildningens adaptivitet i ett arbetsliv som är i ständig förändring.
Universitet och högskolor måste tävla om pengar om utexaminerade och publicerade forskning. Underviningskvaliten minskar om man enbart skall ”snabbt ut”. Det leder till minskad kunskap samt prioriteringar över engelspråkig forskning istället för inhemskt. Dessutom leder likadan prestationsfinansiering åt alla universitet och yrkeshögskolor leder till att de strävar till samma saker.
Svensk Ungdom i Helsingfors anser därför att SU bör arbeta för:
ATT öka grundfinansiering så att universitet och yrkeshögskolor står på trygg ekonomisk grund som inte baserar sig på utexaminerades antal eller publicerad forskning
Förbundsstyrelsens svar:
Finansieringsmodeller kommer hela tiden med nya krav på och morötter för hur högskolorna ska få ut de studerande snabbare i arbetslivet. Det här gynnar varken den studerande som känner en allt högre press att prestera samtidigt som det för högskolorna blir allt svårare att fokusera på något annat än de studerandes prestationer. I den finansieringsmodell som godkändes av statsrådet den 17.1.2019 har fokus skiftat allt mer till studerandes prestation genom att lägga mer fokus på att den studerande ska bli klar inom utsatt tid och slopa en del av fokus på de nuvarande 55 studiepoäng som behövs för att högskolorna ska få finansiering.
Inte enbart på grund av de ovanstående men även på grund av samhällsdiskussionen om den stora pressen på studerande i dag är motionären ute i ett aktuellt ärende. Vi ser en ökande trend där flera unga mår allt sämre både psykiskt och fysiskt vilket dels beror på den press som läggs på dem från en tidig ålder. Därför behöver vi se till att satsa på de ungas välmående och vår allas framtid och därmed också låta högskolorna planera sin verksamhet på lång sikt i stället för att pressa på en ökad projektbaserad finansiering vilket är den nuvarande trenden. För att få fram dessa två fokusområden föreslår förbundsstyrelsen två nya att-satser.
Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för:
ATT högskolornas grundfinansiering ökas och frångår den nuvarande trenden kring ökad projektfinansiering
ATT majoriteten av högskolornas finansiering inte ska bygga på antal producerade examina eller publicerade forskningar utan på en trygg grundfinansiering
Utskottets förslag
ATT högskolornas grundfinansiering ökas och frångår den nuvarande trenden kring ökad projekt- och strategifinansiering
ATT majoriteten av högskolornas finansiering inte ska bygga på antal producerade examina eller publicerade forskningar utan på en trygg grundfinansiering
Kongressens beslut
ATT högskolornas grundfinansiering ökas och frångår den nuvarande trenden kring ökad projekt- och strategifinansiering
ATT majoriteten av högskolornas finansiering inte ska bygga på antal producerade examina eller publicerade forskningar utan på en trygg grundfinansiering
