År: 2019
Sjukvårdssystemet i Finland står inför förändringar. Kostnaderna för specialsjukvården ökar, och i och med det uppstår det problem med finansieringen av vården. För att minska på kostnaderna inom specialsjukvården behövs en tillräcklig finansiering av primärvården och preventiva åtgärder.
Årligen dör 5 miljoner människor i diabetes världen över, det är mer än dödssiffran för HIV, malaria och tuberkulos tillsammans. Diabetes hör till det finländska sjukdomsarvet, det är en folksjukdom hos oss. Det finns två typer av diabetes som inte bör förväxlas med varandra. Vi bör minnas att en väl skött diabetes är den billigaste formen av diabetes, oberoende typ.
Diabetes typ 1 går tills vidare ännu inte att förhindra, därför vill Svensk Ungdom i Nyland gärna se att diabetesforskningen får tillräckliga resurser så att vi i framtiden kan råda bot på sjukdomen. I väntan på en lösning bör diabetiker garanteras en utomordentlig vård med tillgång till alla de tillbehör hen behöver för att hålla sjukdomen i bukt. Vården ska inte bekostas från egen ficka.
90 % av diabetesfallen i Finland är typ 2. Typ 2 diabetes är genetiskt betingad, men det är levnadsvanorna som orsakar sjukdomen. Riskfaktorerna är för lite motion, dåliga matvanor, övervikt, höga värden på blodfetter, rökning, alkohol et.c. En annan riskfaktor är också en sämre socioekonomisk ställning. Riskfaktorerna till diabetes typ 2, samt själva sjukdomen är i sin tur riskfaktorer till andra sjukdomar, t.ex minnessjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi behöver nödvändigt ändra på trenden och skapa ett mer välmående samhälle.
Därför vill Svensk Ungdom i Nyland att SU ska arbeta för:
ATT specialsjukvården inte finansieras på bekostnad av primärsjukvården
ATT hälsorådgivning ska vara tillgängligt på nätet i större utsträckning.
ATT diabetesforskningen får tillräckliga resurser och att alla diabetiker i Finland har mycket goda förutsättningar att klara av att hålla sin sjukdom i bukt.
Svensk Ungdom i Nyland
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären lyfter upp en allt för sällan framhållen del av den finländska folkhälsan – diabetes. Bara under 2000-talet steg kostnaderna som är direkt kopplade till diabetes inom vården från 2 miljarder till 3 miljarder euro. Räknar man dessutom in andra samhällskostnader såsom sjukskrivningar från arbetsplatser samt extra behov av assistent och stöd inom till exempel småbarnspedagogiken och skolan steg de totala kostnaderna under 2000-talet från 4 till 6 miljarder euro. Siffrorna talar för sig själva, och visar hur viktigt det är att vi satsar på förebyggande vård för att färre ska drabbas av diabetes och på högklassig vård av personer som redan fått diabetes.
Vi tror likt motionären att satsningar på förebyggande arbete, som ofta i diabetesfall handlar om kost och motion, tillgänglighet av information och rådgivning från primärhälsovården, är nödvändiga för att minska de höga kostnaderna inom specialsjukvården. Förbundsstyrelsen vill också satsa mer på forskning om diabetes, så att de som lider av diabetes typ 1 i framtiden skulle kunna botas från sjukdomen som i dag begränsar möjligheten till ett fullständigt bekymmersfritt liv. Som tillägg till motionärens att-sats vill förbundsstyrelsen också föreslå en ny att-sats. Dagens diagnostik och klassificering kring diabetes är otillräcklig och stöder inte individer som insjuknar. Genom att använda den nya klassificeringen skulle man kunna förutse framtida komplikationer och därmed förebygga en stor del av de komplikationer som kostar samhället pengar och orsakar individen lidande. Genom att använda klassificeringen med fem olika typer av diabetes kan vi även förutse vilka olika komplikationer som en viss typ har risk för att insjukna i och därmed ge en bättre individbaserad behandlingsmetod.
En av de mest påtagliga orsakerna till den nya klassificeringen är att forskare nu vet att olika diabetestyper orsakas av olika mutationer, vilket har framkommit genom att vi i dag mäter och diagnostiserar diabetiker genom flera olika markörer: glukos, insulinsekretion, insulinresistens och autoantikroppar tillsammans med HbA1c. Tidigare diagnostiserades diabetiker endast genom en markör: glukos.
De olika typerna klassificeras enligt följande:
Grupp 1, SAID (severe autoimmune diabetes): motsvarar i princip typ 1 diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult), och karaktäriseras av insjuknande i låg ålder, dålig metabol kontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar.
Grupp 2, SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens. Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati (=ögonskador).
Grupp 3, SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens. Grupp 3 hade den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest.
Grupp 4, MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.
Grupp 5, MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.
Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för:
ATT det inom primärsjukvården satsas på diabetsvård och förebyggande arbete
ATT hälsorådgivning ska vara tillgänglig på nätet i större utsträckning
ATT diabetesforskningen får tillräckliga resurser och att alla diabetiker i Finland har mycket goda förutsättningar att klara av att hålla sin sjukdom i bukt
ATT specialsjukvård och hälsovård arbetar för en mer individanpassad diabetesbehandling och följer forskningens metodförslag om 5 typer av diabetes
Utskottets förslag:
ATT det inom primärsjukvården satsas på diabetesvård och förebyggande arbete
ATT hälsorådgivning ska vara tillgänglig på nätet i större utsträckning
ATT diabetesforskningen får tillräckliga resurser och att alla diabetiker i Finland har mycket goda förutsättningar att klara av att hålla sin sjukdom i bukt
Kongressens beslut
ATT det inom primärsjukvården satsas på diabetesvård och förebyggande arbete
ATT hälsorådgivning ska vara tillgänglig på nätet i större utsträckning
ATT diabetesforskningen får tillräckliga resurser och att alla diabetiker i Finland har mycket goda förutsättningar att klara av att hålla sin sjukdom i bukt
