Under det senaste decenniet har allt större tryck riktats mot energi- och bränslesektorn för att minska på skadliga utsläpp och övergå till hållbara energiformer. I denna process har mycket fokus lagts på elektrifiering och helelektriska lösningar, såsom elfordon. I gengäld har diskussionen om energins ursprung hamnat i skymundan.
Även om eltrafik har många fördelar, speciellt inom stadstrafik, bör vi ändå inte utdöma kolvätebränslenas goda egenskaper. Faktum är att vätskeformiga kolvätebränslen har tekniska egenskaper som i många fall inte går att ersätta med elektriska lösningar: de går enkelt att transportera i reservdunkar, de bibehåller sitt energivärde oavsett utomhustemperatur, och är överlag mindre beroende av annan infrastruktur. Detta gör kolvätebränslen praktiskt taget oersättliga inom till exempel försvarsindustrin och långdistansflyg.
Problemet med avseende på miljöpåverkan är att råoljebaserade kolvätebränslen är lineära, dvs de kommer från fossila oljereserver och förbränns till koldioxid och vatten, utan återvändo. Ny teknologi är dock under utveckling för att göra kolvätebränslena cirkulära, dvs göra dem till en del av ett kretslopp där koldioxid ur atmosfären används som råmaterial för att tillverka bränslet. I biodiesel utnyttjas växternas fotosyntes för att binda koldioxid i sockermolekyler, som sedan omvandlas till bränslekolväten. Ännu nyare forskning kan binda koldioxid direkt till bränsle med hjälp av passliga katalyter och fokuserat solljus [1].
Det är alltså fullt möjligt att skapa helt cirkulära, gröna kolvätebränslen som uppfyller alla kriterier på hållbar energi. När ny lagstiftning förbereds får detta inte förbises.
Därför föreslår Miljöpolitiska utskottet att SU skall jobba för:
- ATT bränslets tillverkningssätt ges mer vikt än dess kemi då lagstiftning för en grön skatteväxling förbereds.
- ATT potentialen hos cirkulära kolvätebränslen uppmärksammas.
- ATT den statliga finansieringen utökas för projekt inriktade på utveckling av teknologi för cirkulära kolvätebränslen.
[1] https://doi.org/10.3929/ethz-a-004274153
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett viktigt ärende, som till följd av vårens händelser är riktigt aktuell. Bränsleförsörjningen nu och i framtiden kommer att möta många utmaningar, och som motionären skriver ligger störst fokus på elbilar. Elen kommer att bli ledande inom privatbilismen, men när det kommer till den tunga trafiken konkurrerar olika biobränslen med varandra, här är elen inget alternativ.
Förnybara kolväten har samma kemiska sammansättning som fossila bränslen. Till exempel metan har samma struktur, CH4, oberoende om det är frågan om biogas eller fossil naturgas. Man kan från restprodukter utveckla biodiesel, palmolja går att driva bilen med och andra växtbaserade oljor. Dessa är alla förnybara kolvätebränslen. Dessa bränslen är lätta att transportera, exempelvis diesel innehåller 10 kWh energi per liter, och väger runt 0,8 kg. I en nödsituation är dessa inte lika beroende av infrastruktur som elnätet.
Ordet kolväte är i dagens miljöpolitik ett laddat ord, som ofta för tankarna endast till fossila energikällor. I texten ovan framkommer att så inte är fallet. Förbundsstyrelsen beslöt dock att stryka ordet kolväte ur den andra ATT-satsen för att inte i själva uppföljningen utesluta också andra cirkulära bränslen ur diskussionen. Trots det ser förbundsstyrelsen motionärens yrkan som viktig och förespråkar för övrigt att-satserna i sin helhet.
Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för:
- ATT bränslets tillverkningssätt ges mera vikt än dess kemi då lagstiftning för en grön skatteväxling förbereds.
- ATT potentialen hos cirkulära bränslen uppmärksammas.
Utskottets förslag:
- ATT bränslets tillverkningssätt ges mera vikt än dess kemi då lagstiftning för en grön skatteväxling förbereds.
- ATT potentialen hos cirkulära kolvätebränslen uppmärksammas.
- ATT den statliga finansieringen utökas för projekt inriktade på utveckling av teknologi för cirkulära kolvätebränslen.
Kongressens beslut:
- ATT bränslets tillverkningssätt ges mera vikt än dess kemi då lagstiftning för en grön skatteväxling förbereds.
- ATT potentialen hos cirkulära kolvätebränslen uppmärksammas.
- ATT den statliga finansieringen utökas för projekt inriktade på utveckling av teknologi för cirkulära kolvätebränslen.
