Motionstext: Det har i alla tider varit att mannen varit normen i medicinsk vetenskap, både som försöksperson, patient och forskare. Kvinnor har under årens lopp då exkluderats från många studier som skulle gett en betydelsefull kunskap i medicin. Idag finns det en bristande kunskap om kvinnor inom hjärt-och kärlsjukdomar men även vid t.ex. cancer, stroke, diabetes, och benskörhet. Samt den bristande kunskap och forskning i kvinnor med funktionsvariationer såsom ADHD, autism och aspergers syndrom, då flickor/kvinnor med funktionsvariationer har en delvis annorlunda symtomprofil än män.

Även så kallade kvinnosjukdomar är lågprioriterade inom forskningen, och dessutom saknas det ofta forskningsstudier, framför allt inom typiska kvinno­sjukdomar, såsom endometrios, inkontinens, fibromyalgi, migrän, utbrändhet samt sjukdomar kopplade till graviditet.

Kvinnor i dagens samhälle upplever smärta, obehag, psykiskt lidande och rädsla på grund av att kvinnosjukdomar och åkommor även av folksjukdomar då inte läkare vet eller förstår de symtom som kvinnor har då de är annorlunda gentemot mäns. Kvinnor med funktionsvariationer blir oacceppterade av samhället, vilket leder till att redan som barn försöker flickor dölja att de har sin funktionsvariation och skulle de visa några symptom anses de vara konstiga/inte normala.

Denna okunskap drabbar inte endast varje enskild kvinna och hennes familj, men det drabbar även samhället ekonomiskt. Redan kostnader förknippade med endometrios beräknas uppgå till 316 356 865,60€ per år i genomsnitt. Dessa pengar som samhället skulle kunna spara på att finna botemedlet för en av dessa sjukdomar,  få den hjälp de behöver i tid, eller stöd för om de är en funktionsvariation.

Att inte inkludera kvinnor i forskning inom medicin blir ett exklusionskriterium vilket är som att ta en genväg i forskningsprocessen.

Därför bör satsas mer på forskning kring kvinnosjukdomar, och göras investeringar i forskning om hur folksjukdomar och funktionsvariationer påverkar kvinnor specifikt.

Svensk Ungdom i Egentliga Finland anser därför att SU borde arbeta för:

  • ATT det ska forskas mer i kvinnosjukdomar
  • ATT kvinnor ska vara med i forskningens studiepopulation i folksjukdomar
  • ATT staten måste stödja forskningen ekonomiskt

Förbundsstyrelsens svar

Motionären lyfter upp ett viktigt ämne som bör få mera synlighet. Inom forskningen har man inte fokuserat på de aspekter som påverkar kvinnor på andra sätt än män, vilket syns också i den kunskap som vi har gällande kvinnospecifika fall i dagens läge. Det är ofta som man hör hur kvinnosjukdomar inte har forskats tillräckligt och hur vården följaktligen inte är på den nivå som den borde vara. Detta är en följd av historien, men problematiken borde ha åtgärdats länge sedan.

Förbundsstyrelsen enas med motionären om att vi behöver se större satsningar på att utjämna skillnader inom speciellt vården. Att åsidosätta de negativa följder som vi nu ser som resultat av att forskningen har starkt fokus på män orsakar stor skada bland den kvinnliga befolkningen. Det är på tiden att vi ser konkreta satsningar inom forskningen kring kvinnosjukdomar, samt hur kvinnor påverkas av folksjukdomar och funktionsvariationer, för att vi ska kunna gå mot ett mera jämställt samhälle.

Därför anser förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för:

  • ATT det ska forskas mer i kvinnosjukdomar
  • ATT kvinnor ska vara med i forskningens studiepopulation i folksjukdomar
  • ATT staten måste stödja forskningen ekonomiskt

Utskottets förslag:

  • ATT det ska forskas mer i kvinnosjukdomar
  • ATT kvinnor ska vara med i forskningens studiepopulation i folksjukdomar
  • ATT staten måste stödja forskningen ekonomiskt

Kongressens beslut:

  • ATT det ska forskas mer i kvinnosjukdomar
  • ATT kvinnor ska vara med i forskningens studiepopulation i folksjukdomar
  • ATT staten måste stödja forskningen ekonomiskt